Personliga reflektioner kring att arbeta på distans

Förr i tiden prioriterade jag alltid att vara tillgänglig för våra kunder. Om någon ville att jag skulle komma och sprida våra budskap och det krockade med något av våra interna fysiska möten, så som vecko- eller månadsmöten, så prioriterade jag alltid kunden först.

Till en början märkte jag inte något, men efter ett tag märktes det att jag halkade efter. Trots att jag är skicklig på att vara i relation även när jag är på distans – jag skriver meddelanden, ringer och pratar dagligen med nästan alla mina kollegor – så kände jag mig frånkopplad från resten av mina lagkamrater. Tydligast blev det under en kickoff med hela gänget och en fråga togs upp. Jag började engagera mig i frågan och ganska snabbt märkte jag att jag var helt lost. Resten av gänget befann sig på ett helt annat ställe och jag hade missat att vara en del av resan. Där och då stod det klart för mig att mitt val att alltid prioritera kunderna först inte var det smartaste för varken laget, jaget eller företaget.

Mina upplevda nackdelar med att arbeta på distans

Ofta jämför jag min vardag med att arbeta på distans med när jag var ung och några gånger hade långdistansförhållanden. Det var ofta en kamp. När det gick för lång tid mellan gångerna vi sågs fysiskt blev det svårare och svårare att hitta tillbaka till var vi var när vi lämnade varandra förra gången. Många saker hade skett parallellt och det tog tid att mötas i det.

För mig är de fysiska mötena av otroligt stor vikt för mitt välmående och därmed även för mina hållbara prestationer. Att känna samhörighet är viktigt för mig och alla samtal som sker oplanerade och i mellanrummet mellan mina vanliga arbetsuppgifter upplever jag stärker min förståelse för mina kollegors mående och gående. När jag är borta från dem för länge känner jag en stark saknad samtidigt som jag känner mig mer och mer frånkopplad från våra gemensamma intressen.

Kroppsspråk och fysisk energi

Jag upplever även att jag missar viktiga samtal och information som jag känner att jag skulle ha nytta av att vara en del av och att missförstånd kan uppstå när vi skriver till varandra och inte pratar med varandra i det fysiska rummet där jag även då kan läsa av kroppsspråk och fysisk energi.

Med anledning av ovan märker jag att när det går för lång tid mellan att jag träffar mina kollegor fysiskt tar det längre tid att hitta tillbaka till våra gemensamma intressen och relationer. I en tid av hög förändringstakt, högt tempo, stor ovisshet och osäkerhet är det därför inte så gynnsamt för mig att låta det gå för lång tid mellan tillfällena jag träffar de jag arbetar med.

Strukturer och processer

Även strukturer och processer utvecklas ju kontinuerligt och också här har det funnits perioder när jag har känt att vår organisationsutveckling har sprungit ifrån mig en aning. Saker har hänt som är svåra att ta del av när jag inte är fysiskt närvarande på samma plats som mina kollegor och lagkamrater. Det är svårt att träna lagsport om man alltid har individuell träning. Laget behöver ju också träna tillsammans, att jämföra med ett landslag i fotboll som bara ses ett par gånger om året för viktiga matcher och ett klubblag i fotboll som tränar tillsammans mer eller mindre varje dag. De som ses mer eller mindre varje dag har ju naturligt bättre koll på varandras dagsform, mående och gående. Därmed upplever jag att startsträckan då blir kortare när komplexa problem ska lösas.

Mina upplevda fördelar med att arbeta på distans

Jag uppskattar verkligen att få uppleva nya miljöer, träffa nya människor och få nya intryck när jag är ute och jobbar på distans. Det bidrar till att jag lär mig nya saker i dessa sammanhang och flexibiliteten och miljöombytet kan verkligen vara skönt ibland. Vissa typer av arbetsuppgifter kan till och med upplevas enklare att genomföra på andra platser än i vår fysiska kontorsmiljö.

Vår kringresande arbetssituation har bidragit till att vi behövt skapa tydliga strukturer för kunskapsdelning, möten och processer för att inte gå miste om varandras kompetens och material. Det gör att vi kommunicerar effektivt i olika digitala kanaler för att dela insikter vi skapar på ”egen kammare”. Det betyder att vi inte är begränsade av denna typ av delning i det fysiska rummet utan snabbt kan få tag på specifik information och varandra när vi så behöver.

En annan fördel med möjligheten till distansarbete är så klart att jag idag har kollegor både i Lomma och i Strängnäs. Hade vi bundit oss till att alla alltid ska utgå från samma kontor och stad hade mitt arbetsliv inte varit lika komplett som idag. De digitala möjligheterna som finns idag är jag därför väldigt tacksam för.

Hemarbete då?

Jag hyser stor respekt för att alla är olika och att hemarbete fungerar för vissa. För mig fungerar hemarbete tyvärr dåligt, av den enkla anledningen att miljöer spelar stor roll för mig. Mitt hem är för mig en plats där jag vill göra andra saker än att arbeta. Där är jag make, pappa, vän och granne och mitt hem vill jag förknippa med andra minnen och upplevelser som inte är arbetsrelaterade.

Avslutningsvis vill jag säga att jag fullkomligt älskar mitt arbete och det arbetsliv jag och mina kollegor utvecklar tillsammans. Vi provar oss hela tiden fram kring hur vi skapar de bästa av förutsättningar för att vi som individer, lag och företag ska må så bra som möjligt och därmed kunna prestera hållbart över tid.