Välmående

Om man förstår vad som händer i hjärnan och i kroppen under en stressreaktion så förstår man också att stress, i det långa loppet kommer att leda till överbelastning i systemet.

Ökat blodtryck, ökad puls och snabbare andning på kort sikt har egentligen bara prestationshöjande effekter rent fysiskt om det sker inom rimliga ramar. Men med en hjärna som blir mer känslosam och mindre benägen att kunna tänka logiskt, planera, lösa problem och strukturera upp saker så kan det bli direkt problematiskt i en arbetsmiljö. Både för en själv och för andra. Om stressen dessutom blir långvarig så kommer både kroppen och hjärnan att drabbas hårt med olika stressrelaterade, både fysiska och psykiska hälsoproblem som följd.

Här är det viktigt att veta vilka varningssignalerna är och fånga upp dem i tid. Allt för att bryta mönstret innan det är för sent.

För att kunna hantera stress på ett bra sätt både när det handlar om att bryta ett negativt mönster, men också när det handlar om att förebygga långvarig belastning behöver du först och främst förstå vad det är som stressar.

Det kan ju handla om saker som händer i hemmet, på arbetet eller i samhället. Sätt dig ner och fundera. Skriv sen ner de tre saker som stressar dig allra mest inom de tre olika områdena. Först när du har gjort det kan du gå vidare och titta på hur du skulle kunna hantera det som stressar dig. Vissa saker går att påverka mer än andra. Men det spelar egentligen inte så stor roll, om du bara vet hur du ska hantera det.

Det finns olika sätt att hantera stress på. Ett av dem handlar om att man försöker minska på det som stressar en i livet.

Det handlar alltså inte här om att skjuta upp saker till sen eller att undvika det som stressar, utan mer om att ta tag i problemet. Och för att kunna göra det behöver du resurser eller olika tillgångar. Därför är det också viktigt att du vet vilka resurser du har och om det är någonting som du kanske behöver mer av.

Resurser kan handla om allt ifrån förutsättningar när det gäller flexibilitet, mandat och autonomi, men också om dina personliga tillgångar som kunskap, erfarenhet och mental styrka. En stor tillgång är också energi – att du orkar med. Energi kan du få genom till exempel rättvis ersättning, tydlighet i vad som förväntas av dig, bra kommunikation med människor i din omgivning, uppmuntran, stöttning, känslan av trygghet, bra återhämtningsmöjligheter och mycket annat. Fundera lite kring om det är någonting här som känns icke-befintligt eller undermåligt och vad du skulle kunna göra för att få mer av det.

En viktig tillgång i stresshanteringen handlar om förmågan att varva ner eftersom det i sin tur också ger dig bättre återhämtningsmöjligheter.

Det gäller här att bryta mönstret av den fysiologiska stressresponsen som skapar negativa tankemönster, som i sin tur skapar oro och beteenden som felprioriteringar och misstag. Något som vidare leder till stress och så vidare. Här kan man gå in och hantera fysiologin eller tankarna som vidmakthåller den uppvarvade fysiologin. Hur som helst så kommer både andningsövningar, avslappningsövningar, mindfulness och andra övningar för att hantera tankar och nedvarvning att hjälpa dig på traven.

Men det här är inte lätt och det gäller att ha i åtanke att det man tränar på blir man också bra på. Så tränar du kroppen och hjärnan i uppvarvning och negativa tankemönster så kommer kropp och hjärna också bli väldigt bra på det. Tränar du istället avslappning, fokus, och nedvarvning så kommer du bli väldigt bra på det istället!

För att återhämta dig på ett bra sätt behöver du först förstå vad det är du behöver återhämta dig ifrån.

Behöver du vila fysiskt? Är du mitt uppe i ett mentalt kaos med att möta korta deadlines och släcka bränder? Eller är det en tuff period rent emotionellt? Det vill säga, behöver du främst aktiva återhämtningsaktiviteter, eller behöver du vila fysiskt? Behöver du vara för dig själv lite mer, eller behöver du tvärtom stödet från en fin vän? Det behöver du fundera över.

Du behöver också fundera över vad som är bra återhämtningsaktiviteter för dig! Vad tycker du är roligt? Vad ger dig energi? Vilka miljöer, vilka människor, vilka aktiviteter? Och när passar det bra att du gör dina återhämtningsaktiviteter? Tänk också på att för att få optimal återhämtning om du till exempel väljer att vila eller gå en promenad så behöver du också lära dig konsten att varva ner. Annars leder inte din återhämtningsaktivitet till just den återhämtning som du behöver. Detta på grund av att kroppen är fortsatt uppvarvad rent fysiskt och hjärnan producerar en mängd negativa tankar om dig själv och världen.

Kom ihåg att fysisk aktivitet övervinner de flesta återhämtningsaktiviteter, både när det handlar om att varva ner, träna sina stressystem och stärka drivkrafterna för en kvalitativ sömn.

Den allra viktigaste delen av vår återhämtning är just sömnen.

Vi får nämligen en typ av återhämtning både fysiskt, känslomässigt och kognitivt, som vi inte kan få bara genom att slappna av och vila. Alla de celler som bryts ner under dagen när vi är aktiva behöver nämligen byggas upp igen och det görs under sömnen. Dessutom behöver de restprodukter som bildas genom alla processer rensas ut och det görs också under sömnen. Man kan säga att sömnen är den tid då städbolag och byggbolag kommer in och fixar till allt och gör oss redo inför nästa dag.

Brist på sömn kan leda till enormt negativa konsekvenser för oss människor som i sin tur även påverkar hela organisationen och samhället i stort. Det är därför viktigt med riktade insatser där det behövs. Allt för att bibehålla välmående och högpresterande team, med goda samarbeten och arbetsförmågan i behåll.

Vi är nog alla egentligen medvetna om att minskad stress, bra sömn och optimal återhämtning är helt avgörande för vårt välmående.

Ändå är det få av oss som lyckas skapa hållbara vanor som gynnar oss på just de här tre områdena. I grund och botten vet vi vad som är bra, samtidigt som vi ändå ofta väljer det som vi vet är mindre bra – eller direkt dåligt för vårt välmående. Med små steg kan du börja ta dig i rätt riktning.

Ofta vill vi för mycket och tar för stora kliv framåt. Resultatet blir då att vi riskerar att inte lyckas. Vi kanske lyckas ta den där lunchpromenaden på 30 min tre ggr i veckan under två veckor men sen kommer saker emellan. Detta eftersom vi ännu inte gjort det till en god vana. Börja istället med att reducera ambitionerna till exempelvis 15 min per promenad två gånger i veckan. När du har lyckats med det ett tag så firar du på något härligt sätt och tar ett litet steg till! Kanske lägger du till en promenad? Eller varför inte en avslappningsövning?

Viktigt att reflektera över vilka vanor du tror är viktigast att bibehålla för att du ska må så bra som möjligt. Vilket blir ditt första lilla steg mot bättre välmående?

Bästa sättet att lyckas är att göra det tillsammans! Inom er organisation eller i ert team har ni alla möjligheter att skapa förutsättningar för optimal återhämtning under arbetstid.

Sätt er ner och diskutera vad det skulle kunna handla om. Behöver ni göra saker tillsammans för att det ska hända? Skapa policys, peppa eller påminna varandra? Behöver ni ha ett system för varningsflaggor, när man ser att en kollega eller ett team ligger på gränsen för vad som är destruktivt när det gäller stress och återhämtning?

Bara att gemensamt prata om de här sakerna gör också att man skapar en kultur och ett klimat där man i grund och botten poängterar och uppmärksammar att återhämtning faktiskt är viktigt.

En av de allra viktigaste tillgångarna vi har på en arbetsplats när det handlar om stresshantering är det sociala stödet.

Det handlar om att man vet att man har någon eller några som bryr sig om en. Att man har någon man kan berätta tuffa saker för och som faktiskt lyssnar. Att man känner att man vågar be om hjälp när man har alldeles för mycket att göra, eller har fått arbetsuppgifter att lösa som övergår ens egna förmågor. Eller bara att man kan räkna med att någon ger en feedback på det arbete man utför.

Samtidigt som du funderar över detta är det viktigt att fundera över graden av psykologisk trygghet på arbetsplatsen. Ett arbetsklimat med psykologisk trygghet där man känner tillit, kan dela med sig av sina åsikter och berätta om eventuella misstag är en grundförutsättning för en väl fungerande stöd- och feedbackkultur.

Att skapa en arbetsmiljö där vi värnar om varandras välmående och balans ställer högre krav på ledare och medarbetare – inte lägre.

Här kommer tips på några saker som kan vara bra att göra på en arbetsplats där man kanske inte ses så ofta fysiskt:

• Diskutera först och främst hur ni ska jobba på distans. Ta fram förbättringsaktiviteter, genomför och utvärdera tillsammans.
• Håll kontakten varje dag, uppmuntra, följ upp och återkoppla. Och prata även om hur ni mår.
• Fira framgångar i teamet, inte bara resultat utan även dagliga prestationer, samla hela gänget och hylla varandra.
• Se den digitala sfären om ett öppet kontor, ni kan faktiskt sitta uppkopplade medan ni arbetar. Det måste inte bara ske när ni ska ha ett möte.
• Ta gemensamma pauser digitalt. Även på distans finns ett behov av att få umgås med varandra på ett avslappnat sätt.