Psykologiskt kapital är ett forskningsbaserat begrepp som beskriver individers positiva psykologiska resurser i arbetslivet.
Teorin utvecklades av Fred Luthans och kollegor inom ramen för positiv organisationspsykologi och består av fyra centrala komponenter: hopp, egenförmåga, resiliens och optimism.
Till skillnad från personlighet ses psykologiskt kapital som något som går att utveckla. Forskning visar att dessa psykologiska resurser har ett starkt samband med prestation, välmående, engagemang och förmågan att hantera motgångar. Medarbetare med högt psykologiskt kapital sätter mer meningsfulla mål, uthärdar svårigheter bättre och återhämtar sig snabbare vid förändring och press.
Studier visar också att psykologiskt kapital påverkar organisationer på grupp- och verksamhetsnivå. Team med högt PsyCap uppvisar bättre samarbete, högre uthållighet och större förändringsbenägenhet. Det är särskilt relevant i komplexa och osäkra sammanhang, där teknisk kompetens i sig inte räcker för att skapa långsiktig effekt.
I praktiken kan psykologiskt kapital stärkas genom ledarskap, feedback, tydliga mål, reflektion och träning. Det gör begreppet centralt i arbetet med både självledarskap och ledarskap – och till en viktig byggsten för hållbart engagemang över tid.
