Meningsfullt bokslut med reflektion

December är för många en märklig och övermäktig månad. Handen på hjärtat – hur många gånger har du sagt till dig själv eller en kollega: ”Innan jag går på julledighet så ska jag ha blivit klar med X, Y och Z!”

Kalendern är proppfull, deadlines hopar sig den ena på den andra, luciafiranden krockar med julfester och andra privata åtaganden– och mitt i allt ska vi försöka summera året, med allt vad det innebär. Få ihop avslut och samtidigt blicka framåt. Många försöker göra bokslut, men landar snarare i sina avbocknings-listor i stället.

Ett bokslut som rymmer HELA dig

Ett meningsfullt årsbokslut börjar inte i prestationen över allt som genomförts – utan i din och ditt teams närvaro. Det handlar om att stanna upp, andas, och våga fråga:

Vad har det här året gjort med mig?
Och vad har jag gjort med det?
Hur har balansen sett ut?

Vi möter ofta ledare och medarbetare som avslutar året med en känsla av att inte ha räckt till. Att det alltid kunde varit lite mer och lite bättre. Mer effekt, fler resultat, bättre siffror. Men när vi ställer frågan: ”Vad har varit viktigt för dig i år – på riktigt?” så förändras samtalet.

En av mina kunder berättade nyligen:

Jag satte inga nya KPI:er och mål för hösten. I stället avsatte jag två timmar i veckan för att bara vara tillgänglig för mina medarbetare för att vara i dialog. Dessa dialogmöten blev mitt viktigaste ledarskapsbeslut i år – men det syns inte i någon rapport. Inte än i alla fall.

Ett bokslut behöver alltså inte bara handla om målen du nådde – utan om vägarna du gick för att skapa förutsättningarna. Och kanske också om vägarna du valde att inte gå.

Vi summerar ofta det vi har presterat – men det vi behöver förstå i första hand är det vi har upplevt.

Bokslutsfrågor som gör skillnad

Här är några reflekterande frågor att använda själv, i teamet eller tillsammans med en vän:

Vad i ditt arbete har gett dig energi – och vad har dränerat dig?
Vilka relationer har betytt extra för dig/er i år?
Vad har du lärt dig – om dig själv, om andra, om ditt arbetsliv?
När kände du dig som mest i linje med det som är viktigt för dig?
Vad vill du tacka dig själv för?
Vad vill du göra plats för under nästa år, och vad behöver du i sånt fall släppa taget om?

Svaren behöver varken vara färdiga, kloka eller rätta. Det viktiga är att stanna upp och lyssna. Inte bara på prestationerna – utan på erfarenheterna.

Tre exempel på bokslut i praktiken:

Personligt bokslut:

Amina, HR-chef, skriver varje december ett brev till sitt framtida jag. Där summerar hon året som gått med alla härliga toppar, jobbiga dalar, underbara överraskningar och intensiva utmaningar. Hon sparar alla sina brev i en låda, som hon enbart öppnar i december varje år. Det ger henne många olika perspektiv, utökad mening och en känsla av kontinuitet i hennes utveckling.

Teamets bokslut:

Ett kommunalt verksamhetsteam har infört en årlig ”minnespromenad” där alla medarbetare får bidra med Post-It lappar på en vägg, under deras sista gemensamma möte på året. ”Vad var ett viktigt ögonblick för oss under 2025?” var rubriken. Resultatet blev en vägg av minnen, full av skratt, stolthet och ögonblick som annars riskerat att gå förlorade i bruset.

Ledarskapsbokslut:

En verksamhetsledare vi jobbat med under en längre tid sätter sig varje år i januari med sina fyra närmaste chefer och går igenom inte bara vad organisationen åstadkommit, utan vad de lärt sig om sitt ledarskap och sina relationer. Ett enkelt sätt att förvandla erfarenheter till riktning. En timme, fem röster och massor av insikter som blir grund för både prioriteringar och personlig utveckling 2026. För dem blev ledarskapsbokslutet ett sätt att visa: vi växer inte bara som organisation, utan också som människor.

Tre sätt att göra bokslut med hjärtat (inte bara med hjärnan):

Byt mål mot mening

I stället för att fråga “vad uppnådde jag?”, fråga: ”Vad var meningsfullt för mig?” Det ger mer varaktiga insikter.

Tänd ljuset för det du vill minnas

Skapa ett eget ritualiserat avslut. Skriv ner en sak du vill tacka året för. Läs upp den högt (själv eller med andra) och tänd ett ljus. Det kan bli ett lugnt, symboliskt bokslut utan prestation.

Fira även det osynliga

Kanske var din största seger i år att sätta gränser eller att förfina ett beteende. Att våga säga nej. Att visa sårbarhet. Fira det, även om det inte syns i någon årsredovisning.

Avslutning: När året rundas av – ta ett andetag i stället för att ta sats

Det är lätt att tro att det nya året kräver nya mål, ny fart, ny disciplin. Men kanske behöver det mest av allt din närvaro, ditt lyssnande och din klokskap.

Så innan du stänger datorn eller packar väskan inför julledigheten – ställ dig frågan:
Vad behöver jag ta med mig från det här året – och vad vill jag lämna kvar?

Kanske är det just i den frågan som riktningen för nästa år börjar ta form.

Vill du skapa mer reflektion i din organisation? Ja, tack!

Vi på HejEngagemang hjälper organisationer att stanna upp, lyssna och hitta riktning tillsammans – genom reflekterande workshops, samtalsguider, utvecklingsprogram och metoder för både team och ledare. Hör av dig om du vill veta mer!

Forskning och teorier bakom reflektion och förankring i arbetslivet

Reflektion främjar lärande och utveckling:

I studien Reflective leadership and team learning: an exploratory study (Matsuo 2016) undersöktes hur ledarbeteenden som främjar reflektion — till exempel att skapa öppna forum för samtal, sätta mål och gemensamma visioner, och regelbundet reflektera, påverkar teamets lärande. Resultatet visade att ”open reflection” och ”goal‑based reflection” var positivt kopplade till ökat team‑lärande.

Denna typ av reflekterande ledarskap innebär att inte bara utvärdera resultat utan även granska processer, beslut, gruppdynamik, något som gör att erfarenheter tolkas och omvandlas till lärdomar, i linje med begrepp som double‑loop learning.

I en artikel med titeln Improving Leadership Practice through the Power of Reflection (Thanaraj 2016) beskrivs hur regelbunden individuell reflektion hjälper ledare att bearbeta sina erfarenheter, ifrågasätta sina antaganden, utveckla sitt ledarskap och fatta mer medvetna, värderingsdrivna beslut.

Därför finns det en vetenskaplig grund för att ett planerat “årsbokslut” — en gemensam reflektion över året — kan hjälpa både individ och team att lära, landa insikter och växa.

Fördelar med reflektion för psykologisk trygghet, delaktighet och motivation

Forskning från Högskolan Väst visar att reflektion är särskilt viktig när yrket är komplext och kräver att medarbetare använder både praktisk erfarenhet och teoretisk kunskap. Genom reflektion kan man syntetisera dessa kunskapsformer, undvika misstag och få större förståelse för sin roll och sina handlingar.

När reflektion kombineras med feedback, att medarbetare får möjlighet att bearbeta och diskutera sina erfarenheter, ökar effekten: både lärande och prestation gynnas.

I forskning om organisatoriskt lärande och projektutvärdering framhålls vikten av att fånga erfarenheter och reflektera över dem för att nå hållbara resultat och att lärandet blir en del av organisationens kultur och över tid kan påverka hur man arbetar och utvecklas.

Relevans för ledarskap, team, och hållbar arbetsplatskultur

Den vetenskapliga grenen ”ledarskapsutveckling” visar att ledarskap inte bara är individuella färdigheter, utan också kollektiva processer: för att leda hållbart krävs att både individer och grupper utvecklar sin förmåga att reflektera, lära och anpassa.

I en artikel om innovation och projektledning poängteras att organisationer och team som bygger in reflektion och kollektiv feedback i sina processer, alltså inte bara fokuserar på resultat, utan på lärande och utveckling, har större chans att både generera nya idéer och bibehålla kvalitet över tid.

Samlad slutsats från forskningen

Reflektion — individuell och kollektiv — är inte bara en “mjuk” extrafunktion utan en kritisk mekanism för lärande, ledarskapsutveckling och team‑dynamik.

Ledarskap som inkluderar regelbundna reflektioner (öppen dialog, målsättning, uppföljning) främjar tillit, delaktighet, psykologisk trygghet och därmed prestation och hållbarhet.

Att avsätta tid för att reflektera över året – både på individnivå och i team – har stöd i forskning som bevisar att sådana processer underlättar omställning, lärande och långsiktig utveckling.

Dela gärna artikeln!