Jag är en av ”dem” – berättelsen om min utbrändhet

Inget jag någonsin kunde föreställa mig

Det enda min hjärna klarar av, där och då, är tankarna på mina barn. Mina fantastiska underbara döttrar, Ebba och Molly. Söta som socker och underbara som ingen annan. Vad har hänt? Är det något allvarligt? Kommer jag att klara mig? Hur ska det gå för mina döttrar? Frågorna virvlar i huvudet men svaren fanns givetvis inte där.

Färden går i ilfart mot akuten i Malmö. Min kompis som är sjuksköterska är tydligen en av de första som möter upp, men där och då har jag inte en aning om vem han är. Jag känner inte igen honom överhuvudtaget. Massor av prover klaras av i en rasande fart, skallröntgen, ryggmärgsprover, blodprov och så vidare. Det gör inget, jag upplever inte så mycket, inga känslostormar, ingenting. Det är tyst, både inåt och utåt. Det är som om någon tryckt på ”mute”. Benen bär mig inte, jag kan inte gå. Ett tillstånd som kom att hålla i sig i tre dagar. Sakta men säkert klarnade bilden av vad som hade hänt mig. Och det var inget jag någonsin kunde föreställa mig.

Jag var utbränd.

Du måste brinna för något för att bränna ut dig

Sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa är numera den dominerande orsaken till sjukskrivningar i Sverige. Andelen sjukskrivningar som beror på psykisk ohälsa har ökat trendmässigt från 30 procent under 2010 till 48 procent under 2019. Chefers frånvaro på grund av psykisk ohälsa ökade med hela 500 procent under perioden 2014-2018. Och den negativa trenden fortsätter. Under pandemin gick sjukskrivningarna ned för att efter pandemin tagit ny fart. Sorgligt nog.

Jag är en numera en av dem som gömmer mig bakom de både sorgliga och skenande siffrorna. Starka, drivna, ambitiösa, lojala jag hade ”väggat” så det visslade om det. Som en säck utsorterad potatis utslängd på golvet. Där trodde jag aldrig att jag kunde hamna, aldrig ägnat det en tanke. Men det trodde förmodligen inte mina ”kompisar” i statistiken heller.

Min väg tillbaka

Tiden efter min genomklappning är fortfarande som ett töcken, men efter många om och men och kontakt med en värdelös företagshälsovård, så fick jag på egen hand kontakt med en psykolog som passade mig som handen i handsken. Specialiserad på utmattningssyndrom och väl insatt i den sortens problematik och rehabilitering.

Jag trivdes från första stund. Här kunde jag andas. Här kunde jag börja förstå hur jag faktiskt fungerade, agerade, vad som motiverade mig och vad jag mådde dåligt av. Och det var väldigt tydligt att den organisatoriska arbetsmiljön och ledarskapet jag verkade i som efter många år var det som skickade mig in i den där ambulansen en kväll i november. Vidrigt då, väldigt nyttigt nu.

Vi är gränslösa i allt

”Johan, nio av tio av de som drabbas av detta är som du”. Med det menade min psykolog att de flesta som drabbas är högpresterande, ambitiösa och oerhört lojala mot verksamheten de verkar i. Men som inte får den bensin de behöver. Bensin i form av tydliga mål, återkoppling, involvering, synlighet, eget handlingsutrymme. Och tiden för den där viktiga återhämtningen fick stryka på foten då arbetet upptog mer och mer av tiden.

Det är välkänt att höga krav i arbetet, i kombination med låg egen kontroll och svagt socialt stöd på arbetsplatsen, ökar risken för psykisk ohälsa. Många med mig har dessutom en liten naggad självkänsla i botten, vilket medför att vi alltid kämpar för att uppfattas som väldigt högpresterande samtidigt som vi vill hjälpa och ställa upp för allt och alla. Vi har svårt att säga nej när någon behöver hjälp och vi har svårt att prioritera, för vi sätter alltid alla andras behov framför våra egna. Fantastiska egenskaper, för alla förutom för oss som besitter dem. Förutom att vi hela tiden jagar goda prestationer (i andras ögon) och uppnådda effekter så har vi en dålig självkännedom kring våra egna gränser. Vi är gränslösa i allt – både vad det gäller våra egna behov och nedlagd arbetstid.

Mitt eget ansvar

Vi i statistiken har givetvis en egen del och ansvar i vårt mående. Med facit i hand borde jag ”flytt fältet” långt innan ambulansfärden, men det förstod jag inte där och då. Jag hade fullt upp med att göra ett jäkligt bra arbete, vara andra till lags och glänsa.

Ju bättre vi människor hanteras utefter hur vi fungerar, får förutsättningar för både välmående och prestation, desto bättre blir det för alla parter. Och där spelar styrning och ledarskap en stor roll. En totalt avgörande roll.

Vad förde mig in i den berömda väggen?

En stor bidragande faktor är min personlighetstyp som brinner för goda prestationer och konkreta, synliga, mätbara resultat. Vi gnäller inte, vi gnatar på. År efter år. Plattan i mattan, fokus på effekten. Rätt hanterade är vi galet lojala prestationsmaskiner, fel hanterade så är risken stor att vi till slut brakar ihop. Bristen på tydliga mål, relevant återkoppling, sammanhang och involvering är det som sakta men säkert knuffar oss utför branten. Och då blir det dyrt, både för organisationen och framför allt för den som drabbas.

Detta drabbar också chefer i hög grad. De är också medarbetare, det får man aldrig glömma bort. De är helt vanliga människor, inga superhjältar som vänder ut och in på sig själva för att räcka till, år efter år. Även om vissa verkar tro det. Undersökningar visar att fem av tio svenska chefer har varit deprimerade, tre av fyra har haft sömnstörningar och över hälften har upplevt ohanterlig stress.

Samma faktorer som skapar sjukskrivningar skapar också, rätt hanterat, goda resultat för alla

Ett bristfälligt ledarskap skapar otydlighet kring mål, roller, ansvar och uppnådda resultat. Vilket i sin tur har en negativ inverkan på den psykosociala ohälsan. Och det kostar på.

• En sjukskriven medarbetare kostar, lågt räknat, 2780 kronor* per dag och en utbränd medarbetare kostar i runda slängar företaget 400 000 kronor*.
• Även ett lågt engagemang kostar stora summor. Ett företag med 30 anställda och en genomsnittlig årskostnad på 485 000 kronor per medarbetare där 40 procent av medarbetarna uppger brist på engagemang, blir kostnaden för lågt engagemang 2,3 miljoner kronor per år*.

Men, som alltid, finns det något positivt även där det ser som allra mörkast ut. Det som är det fina i hela kråksången är att samma bristfälliga förutsättningar som skapar sjukskrivningar också är de som rätt utförda skapar motivation, goda prestationer, välmående och framgång. Inte bara för oss som riskerar sjukskrivningar, utan för alla medarbetarna. Bra va?

Vi påverkas otroligt mycket av kontexten

Numera är jag på tå igen och full av energi. Verkar inom organisationen HejEngagemang som arbetar med medarbetarskap, ledarskap och medarbetarkommunikation. Mina arbetsuppgifter ser i mångt och mycket ut exakt som de gjorde åren innan jag gick in i väggen. Då, för 10 år sedan, mådde jag otroligt dåligt och idag mår jag otroligt bra. Vad är det då som skiljer? Jo, kontexten i form av strukturer, förutsättningar, människor och beteenden. Lustigt va? Men det är så våra hjärnor fungerar, vi påverkar otroligt mycket av vad som händer runt omkring oss, både när det kommer till motivation, välmående och prestationer.

Tips för att förebygga stress och psykisk ohälsa

1. Ge dina chefer rätt förutsättningar

Se till att dina medarbetare (ditt humankapital) är i fokus och att du ger dina chefer förutsättningar att verka som bra chefer med god kunskap om hur människor fungerar och vad som driver dem. Satsa på kontinuerligt stöd, istället för enstaka ledarskapskurser. Det bästa är givetvis en kombination. Liten påverkan under lång tid kommer att ge mycket mer effekt än stor påverkan under kort tid. Så satsa på en tydlig målbild gällande ert ledarskap och ett kontinuerligt stöd till era chefer. Det kommer ni att få en enorm utväxling på. Företag med engagerade anställda har bättre närvarostatistik, presterar bättre resultat och är i snitt 22 % mer lönsamma än sina likvärdiga konkurrenter*.

2. Sätt upp tydliga mål

Tydliga mål (förväntningar i både vad och hur) tillsammans med en kontinuerlig uppmuntran, uppföljning och återkoppling är förutom jäkligt bra för en hög måluppfyllelse också en fantastisk medicin i arbetslivet. Otydlighet är en av de största stressorerna i arbetslivet, se till realistiska och tydliga mål finns på plats är en av de bästa investeringar du kan göra i din organisation. Forskningen visar på 25% på arbetsprestation samtidigt som vi mår bättre. Inte så pjåkigt va?

3. Vårda kvaliteten i relationerna mellan chef och medarbetare

Värna om relationerna! Enligt den enskilt största meta-studien ”Leader-member Exchange Theory” (LMX) – med över 3600 studier runt om i världen gällande sambanden mellan ledares beteenden kopplat till just goda prestationer, arbetstillfredsställelse, välmående och utveckling – handlar det om kvaliteten i relationen mellan chef och medarbetare. Det handlar om tillit, förtroende och att vi faktiskt gillar varandra på riktigt!

4. Chefer är också medarbetare

Tänk på att chefer också är medarbetare. De behöver också tydliga mål, synlighet, återkoppling, förståelse för nya beslut. Mät. Agera. Mät igen. Agera igen. Och igen. Använd medarbetarundersökningen som ett beslutsunderlag för vilka insatser du ska göra och vilka chefer som behöver vilket stöd. Och gör det på riktigt. På det sättet blir ni både resurseffektiva och lägger krutet där krutet behövs.

5.Fokusera på ”varför”

Skapa sammanhang och förståelse för varför vissa strategiska beslut tas. Det där ”varför” glöms ofta bort. Och om du vill att dina chefer och medarbetare ska äga och vilja agera i en bestämd riktning måste de få en vettig förklaring och helst vara engagerade och kunna påverka vägen framåt. Vill du att människor ska röra sig i en specifik riktning ska du arbeta mycket med återkoppling och uppmuntran. Och snabbt som attans visa på förbättringar, både för individ och organisation.

6. Skapa tid för reflektion

Skapa tid för reflektion, med fokus på effekt. Gör vi verkligen rätt saker på rätt sätt? Var prestigelös och se till verksamhetens och medarbetarnas bästa istället för ditt ego.

7. Prioritera återhämtning

Återhämtning, återhämtning, återhämtning. Se till att kulturen i organisationen i främjar återhämtning, både på och efter arbetstid. Prata om vikten av återhämtning, korta raster, komma ut, inte ha möte på möte, röra på sig och att inte alltid vara tillgänglig.

8. Strössla med återkoppling och feedback

Återkoppling, eller feedback. Ett ord på mångas läppar, tyvärr når det sällan fram till vare sig chefer eller medarbetare. Feedback är ett tveeggat svärd och ger mest effekt när det lutar sig mot ett väl definierat och förankrat målarbete. Feedback utan tydliga mål är mer eller mindre uddlös och bidrar inte till högre prestationer. Men strössla med feedback, uppmuntran i ”rätt” riktning är mycket mer effektivt än tillrättavisningar och utskällningar.

9. Skapa rätt förutsättningar att komma tillbaka efter sjukskrivning

Om du väl hamnar i läget med en sjukskriven medarbetare så är ”comebacken” oerhört viktig. Och om de börjar med att sakta börja arbetsträna 20, 30, 40 eller 50 procent spelar inte så stor roll. Det är hur deras situation ser ut när de kommer tillbaka. Arbetsmiljön, ledarskapet och prioriteringarna kan inte se likadana ut. Då är det som att dra upp en som håller på att drunkna, ge hen en käftsmäll och slänga hen i plurret igen. Säkerställ istället punkt 1-5 så lovar jag att det kommer att gå mycket bättre.