Det är inte förändring som stressar oss mest, det är osäkerheten

Vi människor har alltid levt med förändring. Alltid. Vi har bytt jobb, flyttat till nya platser, bildat familj, fått nya chefer, lärt oss ny teknik och anpassat oss till nya förutsättningar. Tittar vi tillbaka på våra egna liv klarar de flesta av oss betydligt mer förändring än vi tror och tänker. Det som däremot brukar påverka oss betydligt mer är när vi inte förstår vad förändringen innebär, när vi inte vet vad som väntar runt hörnet eller när vi saknar en tydlig bild av vilken roll vi själva har i det som händer. Det är då vi blir osäkra.

Människan behöver känna att vi kan påverka

Det är då hjärnan börjar göra det den faktiskt är byggd för att göra, nämligen att försöka skapa ordning i det som upplevs oklart genom att leta efter mönster, förklaringar och svar. Problemet är att vi sällan fyller de tomrummen med våra mest konstruktiva tankar. I stället börjar många av oss fundera på vad förändringen kommer att innebära för oss personligen, om vi kommer att räcka till, om vi har rätt kompetens eller om vi riskerar att hamna på efterkälken. Dessvärre är det tankar som kostar energi.

Forskningen har länge visat att människans upplevelse av kontroll spelar en avgörande roll för vårt välmående. Redan på 1970-talet visade arbetspsykologen Robert Karasek att höga krav i sig inte nödvändigtvis leder till stress eller ohälsa. Det som gör den stora skillnaden är om vi samtidigt upplever att vi har möjlighet att påverka vår situation. När höga krav kombineras med låg upplevd kontroll ökar risken för stress, frustration och i längden även ohälsa. Denna forskning hjälper oss att förstå varför osäkerhet kan vara så påfrestande.

När vi inte vet vad som gäller, vad som förväntas av oss eller hur vi ska prioritera mellan olika uppgifter minskar känslan av kontroll. Vi börjar i stället lägga energi på att försöka förstå situationen, tolka signaler och förutse sådant som ännu inte har hänt.

Otydlighet kostar mer energi än vi tror

Den bilden stärks också av ny forskning som sammanställt resultaten från över 500 studier och nästan 800 000 individer som jag skrev min förra artikel om. Forskarna undersökte tre vanliga källor till stress i arbetslivet: otydlighet, motstridiga krav och hög arbetsbelastning. Samtliga påverkade människor negativt, men det var otydligheten som visade sig ha starkast samband med många av de negativa utfall som studerades.

Det är en viktig insikt i en tid där många organisationer försöker möta osäkerheten genom att öka tempot, starta fler initiativ eller lägga ytterligare fokus på effektivitet. För även om arbetsbelastning naturligtvis spelar roll verkar det som att mycket av den stress vi upplever uppstår när vi inte riktigt vet vad som är viktigast, vad som förväntas av oss eller hur vi ska navigera framåt.

Därför blir osäkerhet så energikrävande

Vi människor har nämligen ett starkt behov av att förstå sammanhanget vi befinner oss i. Inom Self Determination Theory, en av världens mest väletablerade motivationsteorier, lyfter forskarna fram tre grundläggande psykologiska behov som är viktiga för vårt välmående: kompetens, autonomi och samhörighet. När vi upplever att vi kan påverka vår situation, känner att vi behärskar det vi gör och upplever en positiv gemenskap med andra människor tenderar vi att må bättre, prestera bättre och känna större engagemang. Osäkerhet utmanar ofta flera av dessa behov samtidigt.

När vi inte vet vad som förväntas av oss blir det svårare att känna oss kompetenta. När riktningen är oklar minskar också känslan av autonomi eftersom vi upplever att vi har mindre möjlighet att påverka vår situation och när människor börjar skapa sina egna tolkningar av det som händer ökar dessutom risken för missförstånd, oro och spekulationer som påverkar gemenskapen i gruppen. Kanske är det därför osäkerhet kan vara så energikrävande. Den påverkar flera av våra mest grundläggande psykologiska behov på samma gång.

Tydlighet handlar inte om att ha alla svar

Det här är också en viktig påminnelse till alla oss som leder andra människor. I tider av förändring är det lätt att tro att vi måste ha alla svar innan vi kommunicerar. Att vi behöver vänta tills vi vet exakt hur framtiden kommer att se ut innan vi berättar något, men min erfarenhet är att människor sällan förväntar sig perfekta svar. Däremot vill de förstå vad som händer just nu. De vill veta vad vi vet, vad vi ännu inte vet och vilka steg vi tar härnäst. De vill känna att någon hjälper dem att skapa klarhet i en situation som annars riskerar att upplevas som oklar. Tydlighet handlar därför inte om att kunna förutsäga framtiden utan om att skapa trygghet i nuet.

Samtidigt finns det en annan sida av myntet. För även om organisationer och ledare har ett ansvar att skapa riktning och tydlighet behöver vi som individer också träna vår förmåga att leva med en viss grad av osäkerhet. Världen kommer sannolikt inte att bli mindre komplex framöver och ingen chef, ledningsgrupp eller organisation kommer att kunna skapa fullständig förutsägbarhet.

Det är här självledarskapet blir viktigt.

Självledarskap i en osäker värld

Förmågan att skilja på det vi kan påverka och det vi inte kan påverka. Förmågan att rikta vår energi mot nästa steg i stället för att fastna i alla tänkbara framtidsscenarier. Förmågan att ställa sig frågan: Vad kan jag faktiskt göra idag, med de förutsättningar jag har just nu? För när osäkerheten ökar blir vår förmåga att skapa tydlighet i det lilla ännu viktigare.

Vi kanske inte kan påverka världsläget, konjunkturen eller vilka tekniska genombrott som väntar runt hörnet, men vi kan påverka hur vi bemöter varandra. Vi kan påverka hur tydliga vi är i våra förväntningar. Vi kan påverka vilka frågor vi ställer, hur vi prioriterar vår tid och vilket fokus vi väljer att ha i vardagen och kanske är det där vi börjar skapa trygghet.

Då blir det enklare att identifiera ett litet nästa steg.

Så kanske är den viktigaste frågan just nu inte: ”hur får vi bort all osäkerhet?” utan ”hur skapar vi mer tydlighet mitt i osäkerheten?”