HejEngagemang logo
Kontakta oss

Måltydlighet och beröm från chefen ger friskare personal

Vill du ha friskare och mer engagerade medarbetare? Som chef har du två kraftfulla verktyg: måltydlighet och beröm. När medarbetare vet vad som förväntas och får positiv förstärkning för sina insatser, skapas inte bara bättre resultat – de mår också bättre.

Bilden ovan är en från gammal artikel på SvD och avhandlingen som hänvisas till är från 2006*. Men insikterna håller lika bra fortfarande.

 

Vi kan väl bara låta denna rubrik sjunka in en stund. Och sen växlar vi som är chefer upp tiden vi lägger på:

 

✅ måltydlighet (annars har vi inget att följa upp)
✅ beröm/uppmuntran/uppföljning för framförallt utförda arbetsuppgifter

 

Förutom att det är en fantastiskt bra medicin (vi håller oss friskare) så presterar vi också bättre! Genialt va?

OBS! Gäller chefer som leder chefer också. Ej att förglömma!

Tydlighet och riktning i ledarskapet

Många är de organisationer, team och individer som vi möter just nu som upplever att tempot är väldigt högt. Den upplevda stressnivån och arbetsbelastningen hos många vi möter är högre än vad de normalt upplever. I detta sammanhang är det därför helt avgörande att vi hjälps åt att skapa tydlighet och riktning i vårt gemensamma och individuella görande och varande.

 

Vi kan inte nog belysa kraften i att kontinuerligt återkomma till frågan: vart är vi på väg och vill vi dit samt hur ska vi göra för att nå dit vi är på väg?

Fel riktning går inte att kompensera med hög hastighet.

Olika typer av mål

Enligt Goal setting theory finns det olika typer av mål att förhålla sig till:

  • Resultatmål – det här vill vi ska hända
  • Processmål – processer och strukturer som stöttar eller hämmar vår utveckling mot resultatmålen
  • Görandemål – vad vi ska göra för att öka sannolikheten att nå våra resultatmål
  • Lärandemål – vad vi behöver lära oss för att bli än bättre i vårt görande

 

Ofta lägger man i organisationer och team allt för mycket fokus på resultatmålen och mindre fokus på det så kallade ”slitet” – görandet och lärandet. Dock är det otroligt viktigt att vi kontinuerligt talar om vart vi är på väg och varför. I en tid av stor ovisshet och osäkerhet är det än viktigare att kontinuerligt revidera våra resultatmål då världen omkring oss förändras i en väldigt hög takt, högre än någonsin om man ska tro på de som vet mer än vi i denna fråga.

Skapa en struktur för att på regelbunden basis revidera resultatmålen så att de "hänger med i svängarna".

Positiv förstärkning är en nyckel inom ledarskap

Eftersom våra hjärnor är designade för att överleva är de specialiserade på och ytterst vältränade i att ”hitta fel”. Det betyder att våra hjärnor enklare registrerar när någonting går fel snarare än att de fokuserar på att se det som går bra.

 

Inom ledarskap och medarbetarskap är det därför helt avgörande att vi hjälps åt att påminna varandra om allting vi gör bra, dvs att vi stöttar varandra i att förstärka de positiva beteende vi vill se mer av i vår organisation eller i vårt team. Detta kan vara ett av de mest eftersatta beteende i våra arbetsliv. Ofta tar vi varandra för givet och är snabbare på att korrigera fel snarare än att vi peppar varandra för allting vi gör som går bra och som vi är stolta över.

 

Det har visat sig att våra hjärnor behöver fem till sex gånger så mycket positiv förstärkning som korrigerande feedback för att må bra och vara i balans. Vår upplevelse är att detta oftast inte är fallet i de flesta team och organisationer.

Hjälps åt att skapa en struktur och en kultur där ni dagligen förstärker varandras positiva beteende som ni vill se mer av. På så vis ger ni era hjärnor än bättre förutsättningar att må riktigt bra.

Allas (j-a) ansvarsområde

Kom ihåg att detta inte är någon annans j-a ansvarsområde utan detta är någonting vi alla behöver hjälpas åt med. Och…det räcker inte med att säga ”bra jobbat”, det har till och med visat sig vara mer negativt än att inte säga någonting. Hur det i stället ska låta är till exempel så här: ”Elin, riktigt bra jobbat igår. När du hade förberett mötet genom att ta fram tydliga exempel på hur vi har gjort tidigare i liknande uppdrag, blev det mycket tydligare för vår partner att se hur vi tar oss an dessa uppdrag”.

 

Då förstår Elin enklare vad det var hon gjorde bra och vi ökar sannolikheten att hon kommer göra mer av det beteendet i framtiden.

 

Stort lycka till!

Referenser

* ”The work ability continuum: Epidemiological studies of factors promoting sustainable work ability”, Per Lindberg, Institutionen för Institutionen för klinisk neurovetenskap, Sektionen för personskadeprevention vid Karolinska Institutet, disputation 17 februari 2006.

Dela gärna artikeln!

Jag godkänner att min e-postadress sparas enligt HejEngagemangs villkor