Psykologisk trygghet på arbetsplatsen

Innebörden av psykologisk trygghet

I en grupp där man upplever psykologisk trygghet har man en delad tro på att andra vill en väl. Man vågar bidra genom att säga vad man tycker och man får utväxling av varandra eftersom man utbyter idéer, information och perspektiv. I den gruppen mår man bra, man interagerar och man lär sig och utvecklas eftersom man kan prata öppet om misstag.

Om vi däremot inte får till den psykologiska tryggheten så får vi istället en situation där grupptänket tar över. I den gruppen går man inte bara miste om viktiga inspel ifrån dem som besitter kunskap, erfarenheter och kreativa idéer, man har det heller inte särskilt trevligt eftersom man inte kan slappna av och vara sig själv till hundra procent. Och det kommer att påverka både motivation, prestation och välmående negativt.

Psykologisk trygghet innebär i korthet att man:

• Vågar vara sig själv
• Litar på varandra och visar respekt
• Kan visa sig sårbar och erkänna misstag
• Kan stå upp för sina åsikter utan att riskera negativa konsekvenser

Och vem vill inte verka i en sådan arbetsmiljö?

Hur skapar man en arbetsmiljö med psykologisk trygghet?

Ja, det är faktiskt lättare sagt än gjort. Man kan inte bara bestämma att man ska främja psykologisk trygghet i gruppen eller i organisationen och förvänta sig att man ska lyckas. Det är som att säga att ”vår relation ska bygga på kärlek” och så blir två personer kära i varandra. Typ. Nej, psykologisk trygghet är någonting man måste bygga upp genom ömsesidiga åtaganden.

Alla påverkar och alla bidrar till den psykologiska tryggheten i en grupp. Genom ”The bad apple”-teorin* där de använder metaforen att ett ruttet äpple kan förstöra en hel korg med fina äpplen så vet vi att en enda persons tråkiga beteenden kan rasera den psykologiska tryggheten på en hel arbetsplats – inte bara genom att det kanske uppstår konflikter och bristande kommunikation, utan också för att andra tar efter och gör likadant. På så sätt är teamet aldrig bättre än sin värsta kollega.

Men en bra ledare kan påverka och visa vägen; det måste vara tydligt vad som är tillåtet och inte, och hur man ska kommunicera med varandra för att sakta men säkert stärka känslan av psykologisk trygghet genom den tilltagande tilliten gruppmedlemmarna emellan. Det är viktigt att förmedla att den totala arbetsprestationen inte bara handlar om det jobb man utför, utan även om de beteenden man tar med sig in på arbetsplatsen – även de dåliga. Egentligen är det inte förrän man har gjort sitt arbete på ett bra sätt och bidragit på ett positivt sätt till relationerna på arbetsplatsen som man kan säga att man har gjort ett riktigt bra jobb!

Fokusera på hur ni kommunicerar med varandra

En av grundbultarna i den psykologiska tryggheten ligger i hur ni pratar med varandra och hur ni tar emot det som medarbetare uttrycker. När någon tar den sociala risken att säga sin sak så måste det bemötas på ett schysst sätt. Ingen människa eftersträvar att framstå som inkompetent, korkad eller störig. Faktum är att det sociala hot som det skulle innebära är någonting vi alla automatiskt undviker. Och de strategier vi använder för att passa in är inte bara automatiska, de är även effektiva och rätt så enkla. Du bortförklarar nämligen dina misstag för att inte framstå som inkompetent, du undviker att ställa frågor eller komma med förslag för att inte riskera att verka korkad och är du lågmäld i gruppen så blir du i alla fall inte den som uppfattas som störig.

Tänk dig att man sitter i ett möte och ska lösa ett problem när en medarbetare kommer med ett kreativt förslag eller en till synes klok tanke som avfärdas bryskt med att ”Jaha oj! Nej det där kan ju bli total katastrof”. Sannolikheten att någon annan i gruppen ska våga säga något då blir plötsligt väldigt liten. Och vips så har man gått miste om smarta, innovativa och bra förslag som säkert mer än en person i gruppen sitter och håller för sig själva. Inte bra.

Grunden till psykologisk trygghet är tillit

Vi människor strävar helt enkelt efter att bli bekräftade och sedda. Så att ge varandra positiv feedback och visa uppskattning istället är ett vinnande koncept för att bygga psykologisk trygghet i en grupp. Om någon dessutom vågar vara delaktig och delar med sig av egna känslor och tankar som tas emot väl, då växer tilliten i gruppen. Då blir det lättare för nästa person att vara öppen. Det blir en positiv spiral och relationsdjupet ökar.

Att visa tillit i sina relationer skapar ofta mer tillit. Tillit är inte bara en palindrom rent bokstavligt (tillit stavas tillit både framlänges och baklänges), det är något som går åt båda håll mellan människor och som man bygger upp tillsammans över tid. Chefen kan till exempel känna tillit till att medarbetaren kommer att leverera det man har kommit överens om och medarbetaren kan känna tillit till att chefen följer upp och ger återkoppling på det man levererar. I ett gruppmöte bör var och en känna tillit till att alla är där för att bidra, på samma sätt ska var och en kunna känna tillit till att det de bidrar med blir mottaget på ett schysst sätt. Tillit är alltså ömsesidigt och genom att visa tillit så får du också tillit tillbaka!

Så, är du en medarbetare som bidrar till psykologisk trygghet?

Det kan du ta reda på om du laddar ner den här pdfen. Här hittar du både reflektionsövningar och ett litet verktyg för att komma vidare.