HejEngagemang logo
Kontakta oss

Våra psykologiska behov för inre motivation och engagemang

Jag är ganska simpel gällande mina psykologiska behov. Likt alla andra människor på vår planet vill jag känna mig sedd, hörd, respekterad och inkluderad. Svårare än så är det inte. Eller?

För vad händer när motsatsen uppstår? Alla har vi varit med om situationer och relationer där vi av olika skäl inte känt att vi kommer till vår rätt. Många gånger går det att härleda tillbaka till känslan av att inte vara sedd, hörd, inkluderad eller respekterad.

 

Vad gör vi inte för att synas, höras, få göra vår åsikt hörd och för att känna att vi är en del av någonting större?

 

I lågstadiet bytte jag skola och på min första rast fick jag frågan: ”Är du synthare eller hårdrockare?”

 

Direkt förstod jag att nu gäller det. Nu har jag exakt en sekund på mig att svara ”rätt”.

 

”Äh, jag…(tittar mig snabbt omkring och ser en påsydd Depeche Mode-logga på jeansjackan på killen som frågar mig)…äh…jag…är…synthare”

 

*…evighetslång väntan…*

 

”Wow, coolt, jag också” blev svaret.

 

Vad Pierre, killen som frågade mig, då inte visste var att hela mitt pojkrum var fullt med planscher från tidningen Okej på Kiss i alla dess skepnader. Jag hade aldrig lyssnat på Depeche Mode eller någon annan synth-grupp. Men vad gör man (jag) inte för att passa in?

 

Den eftermiddagen togs alla planscher på Kiss ned och sedan började jakten på en LP med Depeche Mode…

Vad gör vi inte för att synas, höras, få göra vår åsikt hörd och för att känna att vi är en del av någonting större?

Det svaret på skolgården i Malmö handlade uteslutande om att jag ville skapa förutsättningar för att känna mig sedd, hörd, respekterad och inkluderad. Just då, mest för att känna mig inkluderad, passa in och inte sticka ut.

 

På den tiden var det en skarp skiljelinje mellan att vara det ena eller det andra, synthare eller hårdrockare. Simpelt, men samtidigt väldigt tydligt.

 

Som tur var öppnade mitt svar att jag var synthare upp en ny dörr i mitt liv. Jag lyssnade på Depeche Mode, gillade verkligen det jag hörde och vidgade därmed mina vyer i musikens magiska värld. Jag slutade inte lyssna på Kiss, utan när jag besökte mina gamla vänner i Oxie där jag växte upp, var jag fortfarande ”hårdrockare” och lyssnade på Kiss dagarna i ända.

 

Japp. En viss konflikt uppstod självklart samtidigt inom mig då jag inte for med hela sanningen, varken till Pierre (syntharen) eller till Ola (hårdrockaren).

 

Det som ”bara” var en vit lögn från början medförde som sagt förvisso en bredare musiksmak, men samtidigt en splittring och oärlighet inom mig. Den splittringen tog lång tid för mig att göra mig av med.

 

Idag, 40 år senare, väljer jag alltid att tala sanning, stå upp för mina åsikter och samtidigt vara lyhörd för vad omgivningen vet som jag inte vet. Och det är mycket, det lovar jag.

Våra tre psykologiska behov för inre motivation

Enligt Self Determination Theory har alla människor samma tre psykologiska behov som behöver tillgodoses för att inre motivation ska uppstå:

 

Vi behöver känna oss:

  • kompetenta
  • autonoma
  • som en del i laget/samhörighet

 

Enligt de metaanalyser som ligger bakom Self Determination Theory är dessa behov alltså desamma oavsett ålder, kön, ålder, nationalitet, uppväxt mm. Samtidigt upplever vi alla kompetens, autonomi och samhörighet på olika sätt.

 

Det räcker alltså inte att förstå att dessa behov ska tillgodoses, utan vi behöver dessutom vara nyfikna och sätta oss in i när vi känner att de är tillfredsställda. Eftersom våra medmänniskor, kollegor och ledare inte heller är tankeläsare behöver vi dessutom kommunicera vad vi behöver för att tillgodose dessa psykologiska behov. Spännande va?

Hur kan vi stötta dessa tre psykologiska behov?

Kompetens:

Kompetens handlar till stor del om att hjälpa oss själva och varandra gällande tydliga individuella mål och visioner, att vi följer upp, uppmuntrar och ger feedback. Att vi dessutom ges möjlighet att huvudsakligen använda våra styrkor och superkrafter på dagarna samt att vi har material, resurser och mandat att utföra vårt arbete på bästa möjliga sätt.

 

Autonomi:

Autonomi handlar om att ha tydliga och engagerande syften med det vi gör, att vi inkluderar och involverar för att skapa insikter, uppmuntrar egna initiativ och skapar och visar tillit. Här handlar det om att ge oss själva, andra och varandra möjligheten att i så stor utsträckning som möjligt utföra vårt arbete på vårt sätt, givetvis innanför ramarna, lagarna och reglerna.

 

Samhörighet:

Eftersom vi människor är flockdjur handlar samhörighet mycket om att skapa lagkänsla, tydliggöra individuella roller och ansvarsområden så att vi vet vem som ”spelar på vilken position”. Samtidigt är det här viktigt att vi visar varandra omtanke och tacksamhet och inte tar varandra för givet. Då är dialog en nyckel för att lyckas.

Vad blir ditt första steg?

Med vetskapen om våra tre psykologiska behov som vi vill ha tillgodosedda för att känna inre motivation, vad blir du sugen på att göra nu för att ta dig än närmare ett läge där detta sker oftare?

 

Vill du veta mer om hur vi på HejEngagemang kan hjälpa dig i frågor kopplade till ämnet ovan är du hjärtligt välkommen att höra av dig till mig eller till någon av mina kollegor.

 

Vi finns här för dig! Vi älskar det vi gör och vi har många referenser du kan få prata med som vittnar om att vi inte bara pratar utan också gör.

Dela gärna artikeln!

Jag godkänner att min e-postadress sparas enligt HejEngagemangs villkor