Vi är galet duktiga och glada i att sjösätta en massa initiativ i våra organisationer - till exempel strategiska planer, nya policys, förändringsinitiativ, omorganisationer, förändrade arbetssätt eller ökad digitalisering. Allt med en gemensam nämnare, att utveckla och få organisationen att prestera bättre. Men hur står det till med den där effekten egentligen?
04/02/22
Hur utvärderar ni de insatser ni gör i er organisation? Hur följer ni upp att ni faktiskt gör det ni säger att ni ska göra? Hur följer ni upp effekten av insatserna? Hur agerar ni på målavvikelser?
Att ha ett tydligt effektmål när det är dags att driva förändringar är väldigt viktigt, vad är det vi vill uppnå egentligen? Utan det kommer det bli väldigt svårt för er att mejsla fram konkreta aktiviteter för hur ni ska lyckas kamma hem den där åtråvärda effekten. Det blir också väldigt svårt att ha koll på om förändringen bidrog till något värde eller inte? Och så vill vi ju inte ha det, eller hur?
Vi driver inte förändringen för förändringens skull, utan för effekten/värdet den ska skapa. Så se till att ha en jäkligt tydlig och attraktiv bild av vad ni ska ha uppnått när ni väl är i mål och se för allt i världen till att ni har koll på om ni är på väg dit eller inte.
Vi människor fullkomligen älskar förändring. Om vi kommer på det själva och upplever en direkt nytta av det vill säga. Om de två kriterierna inte är uppfyllda så kommer motståndet för förändringen att öka markant.
Vi människor är unika och komplexa, men vi är väldigt enkla när det kommer till beteenden. Vi gör mer av det vi uppmuntras för och mindre av det vi inte uppmuntras för.
Om vi vill påverka människors vilja och förändra deras beteenden behöver vi bygga in strukturer som främjar beteendeförändringar. Inom beteendepsykologin finns det tre kriterier som ökar sannolikheten att en individ förändrar ett beteende
Först handlar det om att förflytta chefers och medarbetares kunskap, attityd, förutsättningar och beteende i en viss riktning. En riktning som överenskommet är ”vägen till målet/effekten”. Det är först efter det man kan utvärdera själva effekten. Vad det gäller att staka ut ”vägen till målet” så är den absolut största framgångsfaktorn att involvera de som kommer att påverkas av förändringen i så tidigt skede som möjligt. Ett enkelt knep som ökar sannolikheten för att ni tar fram rätt förbättringsaktiviteter för ändamålet och samtidigt ökar genomförandekraften enormt i er organisation.
När det gäller att utvärdera effekten så tar jag språng och inspiration av i Donald Kirkpatricks utvärderingsmodell för lärande. Modellen publicerades för första gången redan 1959, då Donald L Kirkpatrick var Professor på University Of Wisconsin.Den har sen blivit vida känd, etablerad och använd i stora delar av världen för att utvärdera effekten av lärande.
Kirkpatrick-modellen består av fyra steg för att utvärdera effekthemtagning av lärande i organisationer. Jag har för enkelhetens skull ”översatt” de olika stegen så att de passar in på även andra initiativ än just utbildning, vilket den passar alldeles utmärkt för.
Vill du få bättre koll på målsättningsarbete, uppföljning och återkoppling? Då kanske denna föreläsning är något för dig.
Stort lycka till i ert förändringsarbete och kom ihåg att det inte är tjusiga dokument, system eller powerpoints som gör skillnaden i slutändan. Det är människorna och summan av deras engagemang och beteenden som gör.
/Johan & resten av Engagemangsgänget
Jag godkänner att min e-postadress sparas enligt HejEngagemangs villkor