Psykologisk trygghet är ett högaktuellt ämne ute på arbetsplatserna just nu, vilket är förståeligt. Det är nämligen en grundförutsättning för att vi ska kunna känna tillit och våga tala öppet och ärligt med varandra. Dessutom är känslan av trygghet en av de viktigaste parametrarna för en människas välmående. Men det är inte alltid så lätt att få till och utmaningarna är många. I den här artikeln tänkte jag resonera kring hur vi aktivt kan jobba för att skapa ännu bättre förutsättningar för psykologisk trygghet på arbetsplatsen.
07/05/24
Det här är bara några saker som händer i kroppen när vi känner oss trygga:
I dessa tider då många upplever en allt högre grad av stress och trötthet är alltså psykologisk trygghet en del av medicinen för att motverka dessa känslor. Min gissning är att det är därför vi är så många som just nu har stort fokus på att öka den psykologiska tryggheten på våra arbetsplatser.
När vi är ute och möter organisationer och team upplever vi att det är många som ger uttryck för att tempot är högt och att tid är en bristvara. För många handlar det om att ”hinna med det som är viktigast och mest bråttom”. Alltmer sällan skapas utrymme för att fokusera på var som är viktigt, men kanske inte lika bråttom, så som att arbeta med att stärka våra relationer på arbetsplatsen.
I många fall är vi färre som ska göra mer, eller lika mycket som tidigare – vilket är en mer eller mindre ohållbar situation. Därför är det så otroligt viktigt att vi prioriterar tid i våra kalendrar och investera mer tid i att bygga den organisationskultur vi vill vara i. En kultur där vi maximerar önskade beteenden som gynnar vår organisation att nå uppsatta mål och samtidigt minimerar oönskade och egoistiska beteenden. Det är här psykologisk trygghet kommer in i bilden.
Det händer att vi får frågor kring varför det är så viktigt att prata om och arbeta med ”mjuka” frågor som psykologisk trygghet, när man är på arbetet för att prestera. Vårt svar är att dessa frågor absolut inte är ”mjuka” utan direkt stenhårda. Det här är bara ett axplock av positiva konsekvenser som en hög grad av psykologisk trygghet bidrar till:
Psykologisk trygghet bidrar dessutom till högre engagemang och motivation, vilket är något vi på HejEngagemang brinner starkt för.
Om den befintliga organisationskulturen har inslag av misstro eller rädsla för att misslyckas kommer det att krävas hårt arbete, tålamod och tid för att få till de beteenden som krävs för att öka känslan av psykologisk trygghet. Här är det återigen viktigt att lita på processen, vara uthållig och låta förändringen ta tiden som krävs.
Ledarskapet är en annan viktig komponent på denna förändringsresa. Psykologisk trygghet kräver ett ledarskap som bygger på tillit och att misslyckande är något vi kan lära oss av i stället för att anklaga och bestraffa. De är även viktigt att du som ledare söker och ger konstruktiv feedback som är både stärkande och utvecklande.
Organisationer består ofta av fler än en individ. Ofta med olika bakgrunder och erfarenheter. Det bidrar till att vi har många olika perspektiv att förhålla oss till. Vad som skapar trygghet för en individ, skapar nödvändigtvis inte trygghet för en annan. Alla olikheter och behov behöver därför identifieras och tas om hand, vilket kräver en stor portion av dialog mellan medarbetarna i teamet och organisationen. När man uppmuntrar öppenhet och ärlighet finns det såklart risk för att konflikter uppstår. Då är det viktigt att hantera dessa situationer genom att bibehålla tryggheten i att det är okej att tycka olika.
Stort lycka till och hjärtligt välkommen att höra av dig till oss när du, ditt team eller din organisation önskar stöd i detta förändringsarbete.
Jag godkänner att min e-postadress sparas enligt HejEngagemangs villkor