Är du värd att härmas?

Vi är alla härmapor

Även om vi gärna vill hävda att vi alla är unika (och det är vi, men vi är också väldigt lika) och att jag minsann gör som jag själv vill så är en hel del beteenden vi har ärvda från någon annan. En lite gullig berättelse som jag inte kommer ihåg ursprunget ifrån var en kvinna som alltid skar av ändarna på söndagssteken. Hon fick frågan om varför hon gjorde på det sättet och svarade att det gjorde alltid min mamma. Hon blev ombedd att fråga sin mamma varför hon gjorde det. Och gissa vad hennes mamma svarade? – Min stekgryta är så liten så jag får inte plats med steken annars. Kvinnan ifråga slutade skära av ändarna på steken efter det. Nu handlar ju inte det här om matlagning, men det finns garanterat rutiner, ritualer och saker som du gör på jobbet (och hemma) som du egentligen inte vet varför du gör.

Vi vill passa in

En arbetsgrupp, eller vilken grupp som helst, får ganska snabbt normer och beteenden – eller med andra ord en kultur! Oftast när man kommer ny till en grupp kan man se det, men ganska snabbt blir det en del av ditt beteendemönster. Det handlar om ord vi använder eller när vi tar fikaraster osv osv. En ledningsgrupp som jag jobbade med hade ganska nyligen fått en ny chef som hade markerade svarta glasögonbågar. Det var ganska många i gruppen som hade glasögon (ja, de var medelålders) och jag noterade att fler och fler i gruppen bytte till glasögon där bågarna var tydligt markerade. Det kan så klart både vara påverkat av chefen och av modet – men oavsett vilket så började de se mer och mer lika ut. Även om vi vill vara individualistiska och hävda att vi går vår egen väg så är det ganska många av oss som medvetet och omedvetet anpassar oss för att passa in.

Men varför gör vi inte som vi själv vill?

Att vi är flockdjur är en förklaring som ofta kommer upp. Att det har varit viktigt för oss som art och under vår utveckling som människor att vara en del i flocken. Om man sticker ut för mycket är risken stor att man blir utesluten ur flocken och att vara en del i flocken var en del av vår överlevnad. Vi som människor gör fortfarande saker som ibland är emot vår egen övertygelse eller vilja för att passa in och att få vara en del. Det kan ibland ta sig uttryck i uteslutning och eller att inte stå upp mot mobbning såväl på arbetsplatser som bland barn.

Hur du gör smittar av sig

Vi har väl alla varit med om att vi gäspar när någon på bussen gör det, fast vi egentligen inte är trötta. Eller att vi inte kan hålla oss för skratt när vi hör ett barn skratta hejdlöst. På en arbetsplats bidrar vi var och en till vår gemensamma arbetsmiljö. Hur jag väljer att bete mig när jag är på jobbet och bland mina kollegor påverkar hur vi har det och hur vi mår.

Kom överens om hur ni ska bete er!

Många organisationer har värdeord som beskriver den kultur de vill ha på arbetsplatsen. I de allra flesta fall har de arbetats fram tillsammans i personalgruppen och sitter uppsatta i fikarummet eller på kontoret. Det är jättebra! Det är också jättebra att ni överens på en hög nivå om värdeordet ”tillsammans” eller vilka värderingar just ni har. Men grotta ner lite mer i vilka konkreta beteenden värderingen ”tillsammans” innebär. För någon kan det innebära att vi jobbar tillsammans i våra kundprojekt medan för någon annan innebär det att vi tar en fika på förmiddagen och pratar om annat än jobb och för en tredje kanske det viktigaste beteendet för att känna att vi är tillsammans att vi säger hej till varandra på morgonen. Det är först när ni blir väldigt konkreta i beteenden som ni kan aktivt jobba med att skapa den kultur ni vill ha. För det är våra beteenden som skapar vår kultur och det är våra beteenden som skapar vår gemensamma arbetsmiljö.

Så se till att du är värd att härmas!