Hur självledarskap påverkar välmående och prestation

Detta är ett av de bästa tips jag någonsin har fått av en ledare, Mimmi Frölén, min första chef på L’Oréal:

Detta råd uppstod i en situation där jag upplevde stor frustration kring vårt sätt att göra prognoser över de produkter som vi skulle sälja i Sverige. Jag hade spenderat massor av tid på analyser och förbättringar och kommit på minst tio olika sätt att göra detta system ännu mer effektivt. Utmaningen var bara att just detta system var globalt och gick just då inte att vare sig förändra eller påverka. I alla fall inte utifrån den position jag då hade som produktchef för hårfärger i Sverige.

Många gånger sedan dess har liknande situationer uppstått där jag har sett på mig själv som ett offer för yttre omständigheter och jag tycks inte vara ensam. I många av de uppdrag jag och HejEngagemang är delaktiga hör jag liknande berättelser och får ta del av många kommentarer som:

Känner du igen dig? Har du också hört eller sagt liknande saker?

Min personliga upplevelse är att vi är många som gärna tittar utanför vad vi själva kan påverka och lägger orimligt mycket tid och energi på de sakerna. Så, vad skulle kanske vara ett bättre sätt att investera vår tid och energi i och på?

Att leda sig själv med fokus på det jag själv kan påverka

För drygt fem år sedan fick jag ett otroligt fint armband av en kollega där det stod ingraverat på engelska: ”Give me the serenity to accept the things I can not change, the courage to change the things I can and the wisdom to know the difference”.

På svenska översätts detta till: ”Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden”.

Jag undrar om hon egentligen förstod vilken viktig roll detta budskap skulle komma att få i mitt liv. Jag är nämligen en sådan där person som i grund och botten hela tiden jagar nästa prestation, en s.k. osäker högpresterare. Som inte tror att jag är något värd utan mina prestationer. Det är självklart inte sant och de senaste tio åren har jag arbetat hårt med att tvätta bort o:et i osäker och i stället bli en säker högpresterare.

Vad som har varit helt avgörande i det arbetet är att så sällan som möjligt (jag skulle vilja skriva aldrig, men där är jag inte ännu) prestera på bekostnad av mitt eget välmående. Detta resonemang låg också till grund för det samtal jag och Emma Egnell hade för drygt sju år sedan och som sedan kom att bli starten på HejEngagemang. Döm av vår lycka när det visade sig i evidensstark arbetspsykologiforskning som Self Determination Theory och Goal Setting Theory att det bästa sättet att skapa just säkra prestationer på hög nivå över tid var genom att skapa förutsättningar för ökat engagemang och motivation som i sin tur leder till ökat välmående.

En viktig del i att skapa förutsättningar för ökat välmående på individnivå är att på riktigt förstå att ingen förändring kan uppstå om inte jag själv förändras. Ett känt citat i sammanhanget är detta:

En rad olika personer har getts ”cred” för detta citat, bland annat Gandhi. Vad detta citat indirekt och direkt säger, enligt min personliga tolkning, är just att vi ska fokusera mer på det vi själva kan påverka snarare än att gå och vänta på att alla andra ska förändras.

Hur min attityd och förhållningssätt påverkar mitt mående och mina resultat

När jag började fokusera mer på det jag själv kan påverka och mindre på det jag inte kunde påverka hade jag stor hjälp av att par olika verktyg där modellen nedan var en av de viktigaste. Kärt barn har många namn och denna modell som jag har sett i en rad olika skepnader ser i en version ut så här:

Vad den handlar om är att allting jag tror på är/blir sant. Dvs, jag kommer alltid bekräfta att jag har ”rätt” utifrån vad jag tror på. Om jag till exempel tror att jag inte har någon möjlighet att påverka min egen arbetssituation kommer jag att ha en attityd och ett förhållningssätt i frågan att det spelar ingen roll vad jag gör för att det är ändå ingen som bryr sig om vad jag tycker. Då är sannolikheten stor att jag i mina actions, mitt görande, inte heller gör rätt saker för att skapa den påverkan jag egentligen hoppades att jag kunde skapa. Då blir resultaten därefter och dessa resultat kommer att bekräfta min tro, dvs ”jag sade ju det, jag har ingen möjlighet att påverka min egen arbetssituation”.

När jag däremot förändrar min attityd och förhållningssätt och i stället går in med inställningen: ”tänk om jag faktiskt har en möjlighet att påverka min egen arbetssituation” kommer det sannolikt att leda till att jag tar mig an det där ”svåra” samtalet med en kollega eller min chef/ledare. När vi väl har pratats vid visar det sig att hen också vill vara med och bidra till ett annat arbetsklimat och vips så blir resultatet att vi tillsammans tar action och skapar ett nytt sätt att samarbeta. Nu leder plötsligt detta resultat till en ny tro, nämligen den att jag visst kunde påverka min egen arbetssituation.

Mitt tips i dessa tider av stor förändring och stor osäkerhet är därför att investera mycket mer tid och energi i det vi själva kan påverka snarare än i det vi inte kan påverka. På så vis kommer vi använda våra resurser på ett mycket mer tids- och energieffektivt sätt som kommer att bidra till att vi mår bättre och därmed också kommer att kunna prestera på en hög nivå över tid.