HejEngagemang logo
Kontakta oss

Ledarskap som gynnar välmående

I en tid när ovissheten och osäkerheten är större än vanligt och när våra mänskliga energinivåer är lägre än på många år, är det viktigare än någonsin att vi hjälps åt att leda för att skapa än bättre förutsättningar för välmående. I denna artikel är vår avsikt att dela med oss av fem konkreta tips som rätt implementerade kommer att hjälpa dig och ditt team att må och prestera bra över tid.

Ledarskapet påverkar förutsättningar för välmående

Våra mänskliga energinivåer är lägre än på många år enligt Brilliant Futures senaste studie om energinivåerna i samhället just nu. Hur kan vi motverka detta?

 

Enligt evidensstark arbetspsykologiforskning som Goal Setting Theory och Self Determination Theory finns det ett antal ledarbeteenden som direkt och indirekt påverkar människors förutsättningar för välmående.

 

Trots att vi egentligen inte är särskilt förtjusta i punktlistor eller tror på att det finns några snabba lösningar i dessa frågor, är det ändå så att det finns ett par konkreta beteenden som kommer att bidra till att ditt och dina kollegors liv både blir enklare, roligare och mer effektfulla. Ni kommer helt enkelt att må bättre och därmed också ge er själva än bättre förutsättningar att prestera hållbart över tid. Även i en tid av ovisshet, osäkerhet och där våra mänskliga energinivåer är lägre än på länge.

 

Checklista för ledarskap som gynnar välmående

  1. Tydlighet och riktning
  2. Tillgodose våra psykologiska behov
  3. Positiv förstärkning
  4. Kontinuerlig uppföljning
  5. Dialog snarare än debatt och diskussion

 

1. Tydlighet och riktning i ledarskapet

Många är de organisationer, team och individer som vi möter just nu som upplever att tempot är väldigt högt. Den upplevda stressnivån och arbetsbelastningen hos många vi möter är högre än vad de normalt upplever.

 

I detta sammanhang är det helt avgörande att vi hjälps åt att skapa tydlighet och riktning i vårt gemensamma och individuella görande och varande. Vi kan inte nog belysa kraften i att kontinuerligt återkomma till frågan: vart är vi på väg och vill vi dit samt hur ska vi göra för att nå dit vi är på väg?

Fel riktning går inte att kompensera med hög hastighet.

 

 

Det finns olika typer av mål

  • Resultatmål – det här vill vi ska hända
  • Processmål – processer och strukturer som stöttar eller hämmar vår utveckling mot resultatmålen
  • Görandemål – vad vi ska göra för att öka sannolikheten att nå våra resultatmål
  • Lärandemål – vad vi ska lära oss för att bli än bättre i vårt görande

 

Ofta lägger man i organisationer och team allt för mycket fokus på resultatmålen och mindre fokus på det så kallade ”slitet” – görandet och lärandet. Dock är det otroligt viktigt att vi kontinuerligt talar om vart vi är på väg och varför. I en tid av stor ovisshet och osäkerhet är det än viktigare att kontinuerligt revidera våra resultatmål då världen omkring oss förändras i en väldigt hög takt, högre än någonsin om man ska tro på de som vet mer än vi i denna fråga.

 

Med andra ord: skapa en struktur för att på regelbunden basis revidera era resultatmål så att de ”hänger med i svängarna”.

2. Ledarskap som tillgodoser våra psykologiska behov

Enligt Self Determination Theory har alla människor samma psykologiska behov som när de är väl tillgodosedda ökar vår inre motivation:

  • Kompetens
  • Autonomi
  • Samhörighet

 

Det betyder att oavsett hudfärg, ålder, kön, kulturell bakgrund eller liknande, behöver vi alla få våra psykologiska behov tillgodosedda för att må och prestera bra över tid.

Vi är alla likadana och samtidigt helt olika

Samtidigt som vi alla har samma psykologiska behov är det otroligt viktigt att förstå att vi alla till exempel känner oss kompetenta vid olika tillfällen och därför behöver jag som individ reflektera kring vad som behöver vara på plats för att just jag ska känna mig kompetent. Sen behöver jag kommunicera det till min ledare och mina kollegor. Eftersom ingen är tankeläsare är kommunikationen här helt avgörande. Först då kan vi hjälpas åt att skapa de bästa av förutsättningar för varje individ att känna sig kompetent, autonom och att känna samhörighet.

 

Med andra ord: hjälp dig själv och dina kollegor att ta reda på vad som behöver vara på plats för att du/ni ska få era psykologiska behov tillgodosedda. Allt för att skapa de bästa av förutsättningar för inre motivation att uppstå så ofta som det är möjligt. När ni har haft en dialog om detta handlar det sedan om att hjälpas åt att skapa dessa förutsättningar.

3. Positiv förstärkning är en nyckel inom ledarskap

Eftersom våra hjärnor är designade för att överleva är de specialiserade på och ytterst vältränade i att ”hitta fel”. Det betyder att våra hjärnor enklare registrerar när någonting går fel snarare än att de fokuserar på att se det som går bra.

Inom ledarskap och medarbetarskap är det därför helt avgörande att vi hjälps åt att påminna varandra om allting vi gör bra, dvs att vi stöttar varandra i att förstärka de positiva beteende vi vill se mer av i vår organisation eller i vårt team. Detta kan vara ett av de mest eftersatta beteende i våra arbetsliv. Ofta tar vi varandra för givet och är snabbare på att korrigera fel snarare än att vi peppar varandra för allting vi gör som går bra och som vi är stolta över.

 

Det har visat sig att våra hjärnor behöver fem till sex gånger så mycket positiv förstärkning som korrigerande feedback för att må bra och vara i balans. Vår upplevelse är att detta oftast inte är fallet i de flesta team och organisationer.

 

Med andra ord: hjälps åt att skapa en struktur och en kultur där ni dagligen förstärker varandras positiva beteende som ni vill se mer av. På så vis ger ni era hjärnor än bättre förutsättningar att må riktigt bra.

 

Kom ihåg att detta inte är någon annans j-a ansvarsområde utan detta är någonting vi alla behöver hjälpas åt med. Och…det räcker inte med att säga ”bra jobbat”, det har till och med visat sig vara mer negativt än att inte säga någonting. Hur det i stället ska låta är till exempel så här: ”Elin, riktigt bra jobbat igår. När du hade förberett mötet genom att ta fram tydliga exempel på hur vi har gjort tidigare i liknande uppdrag, blev det mycket tydligare för vår partner att se hur vi tar oss an dessa uppdrag”.

 

Då förstår Elin enklare vad det var hon gjorde bra och vi ökar sannolikheten att hon kommer göra mer av det beteendet i framtiden.

 

4. Uppföljning – ett av de mest effektiva verktygen inom ledarskapet

Vill du snabbt och effektivt öka er kollektiva arbetsprestation? Då finns det få verktyg som slår den effektfullhet du får av att följa upp på ert görande/lärande kontinuerligt och strukturerat. Det verktyg vi oftast använder oss av i våra uppdrag är After Action Review, AAR.

 

Måluppföljning enligt After Action Review:

  • Vad var det vi skulle göra?
  • Vad blev utfallet?
  • Vad gjorde vi bra och varför?
  • Vad kan vi göra annorlunda framåt?

 

Denna modell, rätt genomförd, ökar arbetsprestationen med i snitt +25%. Det är en svårslagen ökning. Anledningen att våra arbetsprestationer ökar med så mycket är inte att vi arbetar hårdare, springer fortare eller känner oss mer pressade med hjälp av denna modell utan istället att vi presterar bättre för att vi mår bättre när vi följer upp varandra på detta sätt.

 

Det fantastiska med detta verktyg är nämligen att det bygger in många av de viktigaste ledarbeteendena för välmående. I första frågan bor tydligheten och riktningen. I andra frågan gör vi en check-in på hur det går för oss just nu kopplat till våra resultatmål. I tredje frågan svarar vi på hur ”slitet”, dvs görandet och lärandet går just nu och varför det går som det går. Här bor alltså också en hel del möjligheter till positiv förstärkning, lärande och utveckling. I fjärde frågan skapar vi också utrymme för lärande och utveckling samt ger oss själva möjlighet att förtydliga vad vi ska göra framåt.

 

Denna modell behöver inte ta lång tid och behöver inte nödvändigtvis vara ”ett möte till” utan kan med fördel inkluderas och integreras i redan befintliga mötesstrukturer så som APT-möten, veckomöten eller liknande.

 

5. Ledarskap med hjälp av dialog som kommunikationsmedel

Väldigt många organisationer och team tror sig ha kommunicerat när man har haft ett möte där man har informerat om någonting. Kanske förstärker man informationen med att säga att: ”det går också att läsa mer om detta på intranätet”. Vår erfarenhet säger oss att detta sätt att ”kommunicera” sällan leder till andra effekter än kännedom, kunskap och förståelse.

 

Vill du däremot ha andra effekter av din kommunikation så som engagemang, ägarskap och handling, ja, då behöver vi skapa förutsättningar för mer av dialog än någonting annat. Dialogen är nämligen nyckeln för att uppnå effekterna ovan. I en debatt finns det en vinnare och en förlorare. I en diskussion uppnås oftast endast en kompromiss. Däremot när vi skapar utrymme för dialog, då händer det plötsligt. Då ger vi oss själva och varandra möjligheten att 1 + 1 blir långt mer än 2.

 

Det är här vi kan lyssna på varandra med intentionen att förstå snarare än att lyssna med intentionen att berätta att jag har rätt och du har fel. Det är även här vi skapar möjlighet för att ta del av varandras olikheter och perspektiv. Det är alltså här vi ger oss än bättre förutsättningar att utveckla oss själva, våra team och vår organisation till nya höjder.

 

När vi människor känner oss sedda, hörda, respekterade och inkluderade, då mår vi bättre och orkar mer. Därmed blir det enklare för oss alla att prestera hållbart över tid.

Sammanfattning av ledarskapsbeteenden som gynnar välmående

  1. Tydlighet och riktning – vart är vi på väg och varför?
  2. Tillgodose våra psykologiska behov – kompetens, autonomi och samhörighet är avgörande för vår inre motivation
  3. Positiv förstärkning – bidrar till att vi får se än mer av de positiva beteende vi önskar ha i vår kultur och arbetsmiljö
  4. Kontinuerlig uppföljning – rätt implementerat ökar detta vår arbetsprestation med i genomsnitt +25%, inte illa va?
  5. Dialog snarare än debatt och diskussion – när vi lyssnar på varandra med intentionen att förstå känner vi oss sedda, hörda, respekterade och inkluderade

 

Alla dessa beteende ovan bidrar till att öka vårt individuella och kollektiva välmående och när det sker ökar även sannolikheten att vi ska kunna prestera hållbart över tid.

 

Dela gärna med dig av dina tankar i denna fråga genom att skicka mig ett meddelande på LinkedIn eller Instagram eller genom att maila mig på niklas.delmar@hejengagemang.se

 

Ta hand om dig, andra och varandra!

 

Dela gärna artikeln!

Jag godkänner att min e-postadress sparas enligt HejEngagemangs villkor