Det finns en särskild sorts trötthet som inte bara handlar om brist på energi. Den handlar om den tärande vetskapen. Om att veta att man borde återhämta sig, veta att man behöver sova mer, veta att det inte håller i längden. Och samtidigt, att inte få till det.
17/04/26
Jag möter väldigt ofta människor genom mitt arbete som beskriver just det här. Alltså, inte bara att de lider av ständig trötthet och tidsbrist, utan att de också är stressade över att de alltid är så trötta och aldrig har tillräckligt med tid. Det är som att återhämtningen i sig har blivit ännu ett krav i en redan kravfylld vardag. De vet att de borde, de kanske till och med vet vad de borde göra, men ändå finns varken ork eller utrymme till att få det att hända.
Ibland pratar vi om återhämtning som om det bara handlade om prioriteringar. Som om det vore en enkel fråga om att välja rätt. Men verkligheten ser ofta annorlunda ut. Jag träffar människor dagligen som faktiskt bara är människor; de sliter hårt för att leverera mot uppsatta mål, och samtidigt har de barn hemma som inte mår bra, de har en komplicerad relation till sin chef, de har en pressad arbetsgrupp där samarbetet fungerar sisådär, de tvivlar på sin egen förmåga, de känner sig otillräckliga helt enkelt och listan kan göras lång. Det här är inte situationer man bara kan välja bort för att få in mer återhämtning. Det är livet. Och det kan man inte alltid kontrollera. Du kan ha ansvar för ditt liv, men du kan inte ha kontroll över allt som påverkar det.
Du kan ha ansvar för ditt liv, men du kan inte ha kontroll över allt som påverkar det.
Jag förstår att uttryck som vill man så kan man i grund och botten är en bra vägledning i livet. Men på riktigt, att få höra det när livet är som mest pressat. Nej, man kanske vill mer än någonting annat, men man kan inte. För man har inte kapaciteten just då.
I mitt jobb som organisationsutvecklare så vill man gärna påminna om att vi alla har ansvar för vårt eget mående och att vi framför allt har en möjlighet att påverka. Samtidigt som vi vill stötta på alla möjliga vis för att var och en ska lyckas! Det är ju min vision varje dag. Att kunna hjälpa.
Men i vissa lägen kan det slå fel. För den som redan kämpar kan budskapet istället landa som ett misslyckande, som förstärker känslan av att inte räcka till. Och det sista de behöver är ännu ett område där de känner att de inte gör tillräckligt.
För så är det ju, återhämtning ska inte vara ännu ett krav som man känner att man misslyckas med. Samtidigt som vi behöver skapa förutsättningar för att prestera tack vare vårt välmående och inte på bekostnad av det. Faktum är att när vi behöver återhämtningen som allra mest så är det som svårast att få till. Så är det bara, och då är det viktigt att få hjälp med att se de saker man kan göra trots brist på både tid och ork.
Det är viktigt att få hjälp med att se de saker man kan göra trots brist på både tid och ork.
Så det finns lösningar! Inte saker som kanske löser allting just nu, men som gör det lite mer hållbart. Och här handlar det om att ta (lite) eget ansvar och att prioritera (lite), men glöm inte att vi har faktiskt också har varandra.
Återhämtning behöver inte vara en timmes träning, tiotusen steg eller en kvällsrutin by the book. Det kan vara så enkelt som att sitta tyst i bilen en minut innan du öppnar dörren, att ta tre djupa andetag mellan möten, att inte fylla varje paus med något. För små pauser räknas också och är viktiga även de.
Det finns saker i livet som inte går att förändra just nu. Att hela tiden kämpa emot det kan ta mer energi än det ger. Det betyder inte att du ska ge upp, men kanske att ibland tillåta sig själv att tänka Just nu är det så här, jag kan inte kontrollera allt, men jag kan kanske påverka hur jag förhåller mig till det.
Det här är ofta den viktigaste frågan man behöver reflektera över. Istället för att säga till sig själv; Det är hopplöst, det finns inget jag kan göra, säg istället Vad är faktiskt möjligt att påverka just nu? Och här tror jag att vi behöver skifta perspektiv från stora förändringar till små, enkla justeringar. Från perfekta lösningar till något som är tillräckligt bra och som kan skapa förutsättningar för välgörande vanor över tid.
I en pressad situation är det lätt att lägga på ytterligare krav på sig själv. Att vara en perfekt medarbetare, en närvarande förälder, en bra vän, en person som tar hand om sig själv på rätt sätt, som tar ansvar… Men alla de kraven går inte alltid att möta samtidigt. Du räcker inte till för allt. Men du räcker som du är i den situationen du är just nu.
Istället för att tänka Hur ska jag få ihop allt? Prova istället att fråga dig själv Vad behöver jag allra mest just nu för att orka lite till? Det må vara en väldigt liten förflyttning, men den kan göra stor skillnad. Och ja, här handlar det om att prioritera, men också om att hitta minsta möjliga, som är absolut viktigast för stunden.
Att säga ja är att säga nej till något annat. Att säga nej är att säga ja till något annat. Så ja, vad säger du ja till egentligen? Och vad säger du nej till? Kan vara nyttigt att bara landa i det perspektivet för att välja vilken väg du ska ta framåt.
När energin är låg är det lätt att bara se allt som inte fungerar och som dränerar dig totalt, men mitt i allt finns ofta små saker som ändå bär; ett samtal som kändes fint, en liten stund av lugn, en vacker utsikt, fåglar som kvittrar. Det är kanske inte lösningen på en pressad vardag, men det kan vara en bra motvikt i balansen mellan vad som ger och vad som tar din energi. Och det är viktigt att också se de små positiva energigivarna!
Att be om hjälp är inte en svaghet. Våra medmänniskor är faktiskt den största tillgången vi har när livet är som allra mest pressat. Du kanske behöver någon trygg person som lyssnar och som bryr sig på riktigt. Eller någon som peppar och hjälper dig att se ljuset i allt det mörka. Kanske kan någon hjälpa dig med något av alla de saker du har på din att-göra-lista eller så kan du fråga någon klok person i din närhet om goda råd. Jag säger det igen; det är inte en svaghet att be om hjälp. Testa och se vad som händer!
Återhämtning handlar inte om att göra mer, utan om att göra det lilla och enkla som passar in i vardagen så som den är just nu.
Avslutningsvis vill jag bara säga att ja, du har ett ansvar att leverera i ditt arbete, att vårda dina relationer och i att ta hand om dig själv. Men det betyder inte att du måste göra allt perfekt hela tiden. Och det betyder inte att allt ligger på dig. I vissa perioder i livet handlar det faktiskt inte om att optimera, utan snarare om att ta sig igenom. Kanske är det viktigaste just då att inte göra mer än bara just det. Och att vara lite snällare mot sig själv längs vägen.
På HejEngagemang arbetar vi med att skapa hållbara prestationer genom att stärka både beteenden, struktur och energi i vardagen. I våra föreläsningar pratar vi om just det; hur vi kan skapa en arbetsvardag där människor både kan prestera och må bra:
Vill du veta mer är du varmt välkommen att höra av dig.
Vi vill vara i kontakt med dig, för tillsammans blir vi starkare! I vårt nyhetsbrev får du ta del av spännande artiklar, forskning, tips och inspiration på temat engagemang.
Nyhetsbrevet kommer ut cirka en gång i månaden och du kan när du vill avregistrera dig från prenumerationen.