/https%3A%2F%2Fhejengagemang.se%2Fwp-content%2Fuploads%2F2025%2F09%2FHejEngagemang-Artiklar_9-Chef-pa-distans.png)
I arbetslivet premieras ofta snabbhet, skärpa och problemlösning – egenskaper som förknippas med intelligens. Men vad händer när det inte räcker att vara smart? När ledarskapet också kräver eftertanke, känsla och omdöme? Forskningen pekar allt tydligare på en annan, ofta förbisedd, superkraft: vishet. Och det bästa av allt? Den går att träna upp.
13/10/25
I arbetslivet hyllas ofta intelligens: förmågan att tänka snabbt, analysera problem och leverera lösningar. Men forskning visar att det som gör störst skillnad för hållbart ledarskap inte bara är skärpa, utan att visheten spelar stor roll.
Att vara intelligent som ledare innebär att du kan analysera komplexa problem, fatta snabba beslut och driva resultat. Men vishet handlar om något mer: att väga in långsiktighet, olika typer av relationer och konsekvenser bortom den egna prestationen.
Psykiatern Anders Hansen beskrev det så här i podden ”I hjärnan på Louise Epstein”:
”Intelligens är att veta hur man gör något. Vishet är att veta om man egentligen borde göra det.”
En chef som snabbt omorganiserar för att nå kortsiktiga mål är intelligent. Men om hen missar att teamet tappar tillit och motivation längs vägen, saknas visheten.
Intelligens är att veta hur man gör något. Vishet är att veta om man egentligen borde göra det.
Den amerikanske psykiatrikern Dilip Jeste har visat att vishet hänger ihop med flera nyckelkompetenser för ledarskap:
Studier visar dessutom ett starkt samband mellan vishet och psykiskt välmående. Ett klokt ledarskap gynnar alltså inte bara teamet, utan i hög grad även dig själv som ledare.
Vishet kan utvecklas, och forskningen pekar på flera konkreta övningar:
I takt med att artificiell intelligens tar allt större plats i arbetslivet blir skillnaden mellan intelligens och vishet ännu tydligare. AI är briljant på att analysera data, hitta mönster och leverera lösningar på rekordtid. Det är intelligens på steroider, skulle man kunna säga!
Men vishet är något helt annat. Det handlar om att väga in etik, långsiktighet och mänskliga konsekvenser. Att ställa frågan borde vi göra det här snarare än kan vi göra det här.
Vi kanske kan föreställa oss en framtid där det talas om ”artificiell vishet”, system som inte bara räknar ut bästa vägen, utan också tar hänsyn till vad som är hållbart för människor och samhälle. Men än så länge är visheten mänsklig. Och det gör den till en av ledarskapets allra viktigaste resurser.
På HejEngagemang pratar vi ofta om att designa sitt arbetsliv. Ett sätt att göra det är att medvetet utveckla både intelligens och vishet. Intelligensen hjälper dig lösa problem och leverera resultat. Visheten hjälper dig att göra det på ett sätt som bygger relationer, stärker kulturen och skapar långsiktighet.
Den mest framgångsrika ledaren är därför inte bara ”smart ”– utan också klok.
Reflektionsfråga:
Vilka beslut i ditt ledarskap skulle bli annorlunda om du alltid vägde in både intelligens och vishet?
Psykiatrikern Dilip Jeste vid University of California San Diego har i flera studier visat att vishet inte bara är en filosofisk dygd – utan en mätbar och träningsbar förmåga. Hans forskning identifierar följande centrala komponenter i vishet:
Källa: Jeste, D. V., & Lee, E. E. (2020). The New Science of Practical Wisdom
*I en svensk kontext är ”neuroticism” ett personlighetsdrag inom den så kallade Femfaktorteorin (Big Five) som beskriver en benägenhet att uppleva negativa känslor, såsom ångest, nedstämdhet, ilska och oro. Hög neuroticism innebär känslomässig instabilitet och svårigheter att hantera stress, medan låg neuroticism indikerar emotionell motståndskraft och ett lugnare förhållningssätt till utmaningar.
Vi vill vara i kontakt med dig, för tillsammans blir vi starkare! I vårt nyhetsbrev får du ta del av spännande artiklar, forskning, tips och inspiration på temat engagemang.
Nyhetsbrevet kommer ut cirka en gång i månaden och du kan när du vill avregistrera dig från prenumerationen.