Energikollen kan bota din tidsbrist

Är det verkligen sant att du inte "hinner" göra det du vill göra? Jag vågar påstå att upplevd tidsbrist och ”jag hinner inte” är vår tids absolut vanligaste ursäkt och omständighet för att vi inte gör saker vi gärna skulle vilja göra. Men, det finns ett kraftfullt verktyg för att synliggöra vad som gör att du upplever tidsbrist!

Niklas Delmar

31/10/23

Hur många timmar har du på dygnet?

Denna fråga ställer jag varje dag när jag är ute och arbetar med organisationer, team och individer. Anledningen till att jag ställer denna fråga är för att jag vill påvisa att alla människor på hela jordklotet oavsett nationalitet, religion, kön, ålder, erfarenhet, har exakt lika många timmar på sina dygn. Vad jag vet är detta den mest rättvisa resurs vi människor har tillgång till. Vi har alla lika mycket tid att tillgå, varje dag, vecka, månad och år.

Men varför känns det inte alltid så? Rättvist alltså. Givetvis ser alla våra dagar olika ut fyllda av olika åtaganden, aktiviteter och ”måsten”.

”Måste du verkligen vara här?” brukar jag ofta fråga de jag träffar.
”Ja” svarar de nästan alltid.
”Är det verkligen sant?” blir då min följdfråga.

Efter en dialog kring detta är vi oftast överens om att hen inte alls måste vara i rummet vi just då befinner oss. Självklart skulle det få konsekvenser om hen inte hade varit i rummet, men så länge hen är beredd att ta den konsekvensen är ju valet hens att göra.

Jag vågar påstå att upplevd tidsbrist och ”jag hinner inte” är vår tids absolut vanligaste ursäkt och omständighet för att vi inte gör saker vi gärna skulle vilja göra.

För egen del levde jag många år efter studietiden på universitet som ambitiös, osäker högpresterare som hela tiden jagade nästa prestation. Jag hade till och med hittat på att utan mina prestationer var jag helt enkelt inte värd någonting. Detta i sig var en av de största villfarelser och spratt min hjärna någonsin spelat mig.

Under många år sov jag mindre och mindre. Att vi fick barn under denna tid gjorde inte mina sömnrutiner bättre direkt. Att jag dessutom var VD för två små bolag i samma koncern och att min mamma gick bort var inte heller mumma för sömnen. Men jag sov. Jag sov bara inte tillräckligt mycket och hade inte en särskilt bra sömnkvalitet. Lägg även till att jag under samma period ”inte hade tid” att träna, varken mentalt eller fysiskt. Detta var inte heller optimalt för min upplevelse av att tid var den mest rättvisa resursen på jordklotet.

När jag var fast i denna snurra och inte förstod att jag kunde få denna negativa spiral att sluta snurra nedåt kändes det många gånger ytterst hopplöst. Dessutom blev min hjärna tröttare och tröttare i takt med att min kropp upplevde samma sak. Som vi alla vet är hjärnan en väldigt fiffig muskel, men den behöver sin återhämtning, precis som resten av vår kropp behöver sin vila. I takt med att jag blev tröttare blev jag mer stressad och hjärnan fungerade mindre och mindre optimalt. Allt den klarade av att hantera var så kallade reptilhjärne-beteende så som att borsta tänderna, knyta skorna mm.

Att tänka nya tankar var i princip omöjligt. Som ett resultat av det blev det inte heller många nya göranden eller beteendeförändringar. Jag satt helt enkelt fast i ”ekorrhjulet” eller ”virvelvinden”.

Vad är det som ger och tar din energi just nu?

Tänk om du inte har tidsbrist?

Men så en dag hände det. Jag introducerades till ett verktyg som heter Energikollen. Den ”enkla fråga” som ställdes till mig var: ”Vad är det som ger och tar din energi just nu?”

Min följdfråga var ”i vilket sammanhang?” och fick till svar ”Livet”. Oj.

Där och då bestämde jag mig. Den här övningen skulle jag ta på allvar. Jag satte mig ned och började skriva. Listan blev lång. På båda sidorna. Både gällande vad som gav mig energi och vad som tog min energi.

När jag var klar, vilket tog en bra stund, fick jag följdfrågan: ”så hur är din balans mellan det som ger och det som tar din energi?” och ”vad känner du när du ser det du ser?” Där satt den. ”Magsupen” som vi kallar den på skånska. Min erfarenhet är att det är vid sådana här tillfällen någonting händer som gör att den där insikten plötsligt landar, blir kraftfull och leder till förändring. För vad jag insåg där och då var att jag inte alls hade tidsbrist. Jag hade energibrist. Jag brukar skämtsamt säga att jag hanterade mitt dåvarande liv på en batterinivå mellan 20-25%. Jag snarare ”överlevde” livet än levde det.

Hur kan jag lösa min upplevda tidsbrist?

Där och då började arbetet med att förändra min situation. Jag introducerade Energikollen till min fru och till mina kollegor och vad de göra samma övning. Anledningen var att jag insåg att jag behövde hjälp och att be om hjälp var inte min starkaste muskel. Här såg jag min chans att göra detta till en gemensam förändring. Tillsammans såg vi över hur vi kunde hjälpa varandra att göra mer av de saker som gav oss energi och mindre av det som tog vår energi – både på hemmaplan och på arbetet.

För det fins i kråksången är nämligen att vi människor är olika och får energi av olika saker. I mitt fall fanns det två konkreta exempel som jag ofta tar upp när vi gör denna övning ute hos organisationer, team eller individer:

1. Städning vs. matlagning

Jag gillar att tvätta och städa. Det ger mig riktigt mycket energi att stoppa in smutsig tvätt och vips plocka ut någonting som nu plötsligt doftar ljuvligt och är rent. Däremot får jag inte lika mycket energi av att laga mat. Jag vet. Lite märkligt, men sådan är jag. Min fru Callin däremot är tvärtom. Hon får massor av energi av att laga mat medan hon inte alls är lika förtjust i att tvätta och städa. När vi insåg detta kunde vi enkelt skapa en struktur där jag tog huvudansvaret för tvätten, städningen, disken mm medan Callin kunde göra motsvarande med matlagningen.

Plötsligt blev vi av med saker som tog vår energi och fick mer på plussidan som gav oss energi. Detta var bara ett område vi gjorde förändringar kring och det bidrog mycket till ökat välmående i vår familj.

2. Rekrytering vs. intervjuer

När jag arbetade som rekryteringskonsult var mitt huvudansvar att genomföra intervjuer. Dock var det så att jag inte fick energi av det. Jag var ganska bra på det har jag fått berättat för mig, men jag upplevde det som en energitjuv. Vad jag däremot fick massor av energi av var att hitta de kandidater vi skulle rekrytera. Problemet var att det inte var min arbetsuppgift – det var det de yngre konsulternas ansvar. De var däremot inte så förtjusta i den arbetsuppgiften, utan hade huvudsakligen sökt sig till rekryteringsbranschen för att göra intervjuer. Ja, du förstår. Inte optimalt.

Här blev lösningen att vi tränade upp de yngre konsulterna i intervjuteknik och efter ett tag frigjordes det sedan tid för mig att leta kandidater för dem att intervjua. Vad hände med resultaten i det bolaget? Omsättningen ökade, lönsamheten också och anledningen var att vi nu gjorde mer av det vi var bra på och gillade att göra. Enkelt, men ändå svårt att inse. Det man inte vet är svårt att agera på.

Idag upplever jag att jag driver mitt liv på 80-85% ”energinivå”, vilket är bra mycket mer än de 20-25% jag upplevde för tio år sedan. 100% energinivå är för mig en utopi och något jag inte ens eftersträvar mer än enstaka dagar om året när alla ”stjärnor står rätt”.

Energikollen – ett kraftfullt verktyg för upplevd tidsbrist

Genom att ställa sig frågan vad som ger och tar energi, göra listan och se över balansen, känna efter och sedan agera – ger vi oss världens möjlighet att skapa mer tid. Eller ja, en känsla av att vi har mer tid.

Börja med att sluta göra

Min upplevelse är att många som gör Energikollen och som bestämmer sig för att agera för att ge sig själv än bättre möjligheter till en positiv energibalans börjar på plussidan. Vad jag menar med det är att vi verkar ha enklare att börja med att lägga till saker på plussidan som vi tror kan bidra till att vi ska uppleva att vi har mer energi. Någon berättade att det sägs att vi människor har tjugo gånger enklare att börja göra saker än att sluta göra dem. Jag har inte faktakollat detta, men jag upplever en hög igenkänning utifrån hur det brukar se ut när vi gör denna övning.

Min uppmaning är dock att göra det motsatta, dvs att om du redan upplever energibrist och eventuellt då även tidsbrist, är det en bra idé att börja med att titta på minussidan. Vad finns det där som du kan sluta göra (jag vet, det är inte alltid helt enkelt vid en första anblick, men det går, jag lovar).

Delegera utan att dumpa

Du kan även fundera på om det finns någonting du skulle kunna delegera och då menar jag inte ”dumpa skit”. Du får inte ta något från din minussida och ge till någon som också har det på sin minussida, det är bara taskigt. Däremot är det en bra idé att göra som i exemplen ovan och identifiera en person som har på plus det du har på minus. Då blir det ju en win-win. Givetvis kan du även titta över vad du kan börja göra, fortsätta göra, göra mer av och så vidare.

Vissa saker i Energikollen kan upplevas som saker som du själv inte kan påverka. När det händer kan du ställa dig själv frågan: ”är det verkligen sant?” och om svaret på det också är ”ja” är mitt råd att du ställer dig själv frågan: ”kan jag ändra min attityd eller inställning i frågan?”

Lilla stegets kraft

När du har gjort en lista över vilka förändringar du skulle vilja göra är mitt råd att du använder dig av lilla stegets kraft. Vi på HejEngagemang är stora förespråkare av lilla stegets kraft i samband med beteendeförändringar. Vad det innebär är att ta små steg som du verkligen känner är möjliga att ta. Kombinera de små stegen med uppföljning av att du verkligen gör det du har tagit dig an att göra, då ökar sannolikheten att du också gör det du har sagt att du ska göra.

Det bästa med Energikollen är att ju fler gånger du gör den, desto enklare blir det. Eftersom saker och ting hela tiden förändras är det min uppmaning till dig att göra den kontinuerligt i börja tills du efter ett tag i princip sorterar detta direkt i hjärnan och kan agera snabbare när du upplever en obalans mot det negativa hållet.

Lycka till!